As [ass], Lat., var hos de gamle romarna namnet såväl för det hela i fråga om ränta, arf och andra räkneförhållanden (deraf uttrycket heres ex asse, universalarfvinge), som ock för enheten af mått, vigt, mynt o. s. v., i motsats till dess multiplar (t. ex. dupondius, tripondius, decussis o. s. v., 2, 3, 10 as o. s. v.) och dess bråkdelar. Såsom mynt-enhet uppgifves as i äldre tider hafva hållit i vigt en mark (libra) koppar eller 12 uns och kallas derför såsom fullvigtigt mynt (æs grave) as libralis; men faktiskt höll myntet endast 10 uns. As delades efter duodecimalsystemet i 12 uns (unciæ). Af dessa bråkdelar förekommo såsom mynt: dodrans, 3/4 as = 9 uns; semissis, 1/2 as = 6 uns; quincunx, 5/12 as = 5 uns; triens, 1/3 as = 4 uns; quadrans, 1/4 as = 3 uns; sextans, 1/6 as = 2 uns; uncia, 1/12 as = 1 uns och slutligen semuncia, 1/24 as = 1/2 uns. I prägeln buro dessa mynt vanligen på ena sidan ett gudahufvud, t. ex. den dubbelhöfdade Janus på as, Jupiter på semissis, Minerva på triens o. s. v.; på den andra sidan framdelen af ett skepp (staden Roms gamla vapen). As och dess delar voro det enda gångbara myntet från decemvirernas tid ända till kort före första puniska kriget, då (269 f. Kr.) silfver började myntas. Från denna tid minskades assets vigt allt mer, så att den slutligen utgjorde endast 1/24 af den ursprungliga; 1 as af denna vigt kallas as semuncialis. J. F. J.
Sedan medeltiden blef as i flere land, särskildt i Holland, en benämning för den minsta underafdelningen af de derstädes brukliga guld-, silfver- och myntvigterna. Ett holländskt as var 48,063 milligram. Asset var fordom den minsta underafdelningen äfven i den svenska viktualievigten, i hvilken det motsvarade 1/8848 skålpund l. 48,035 milligram.