Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Asien

Ämne: Allmän geografi och jordens delar · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 1902–1903 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Asien. Verldsdelens areal inom administrativa gränser beräknas af Trognitz (»Bevölkerung der erde» VIII, 1891) till 44,142,658 qvkm., deraf 41,480,259 qvkm. på fastlandet och 2,662,399 qvkm. på öarna, utom Nya Sibirien och Wrangelland. För erhållande af folkmängdsuppgifter är man för de flesta stater hänvisad till approximativa beräkningar. Censusberäkningar föreligga, utom för de europeiska kolonierna, endast för Japan och Kina, men talen från Kina härröra från 1812 och äro derför icke mer användbara. Wagner och Supan hafva beräknat A:s folkmängd till 825,954,000 pers., d. v. s. vida öfver hälften af jordens hela befolkning (1,479,7 mill.). Folkmängdstätheten är ytterst olika i olika områden. Jämte ofantliga sträckor, som äro nästan folktomma, finnas nästan lika stora områden, som höra till de tätast bebyggda trakter på jorden. Ställer man naturligt begränsade områden mot hvarandra, finner man, att på 1 qvkm. bo: i norra skogsområdet (Sibirien och Amurlandet) 0,5, i de centralasiatiska höglanden, som till stor del äro stepper och öcknar, 1,4, i Aralo-kaspiska bäckenet 2,2, i främre A. 5, i det tropiska skogslandskapets monsunområde (Östra Indien och Indiska arkipelagen) 14, i Främre Indien, som till största delen är kulturland, 67 och i Kina-Japan 95. Genom dessa skarpa motsatser uppgår befolkningstätheten för hela verldsdelen till endast 19 pr qvkm. En indelning af A:s befolkning efter språk ger följande grupper: I. Jukagiriska, II. Korjakiska och Tsjuktsjiska, III. Språken på Kamsjatka och Kurilerna (aino), IV. Jenisej-ostjakiska och Kottiska, V. Ural-altaiska språk, VI. Japanska, VII. Koreanska, VIII. Monosyllabiska språk, IX. Dravidaspråken, X. Singhalesiska, XI. Malajisk-polynesiska språkstammen, XII. Kaukasiska språk (1. georgiska, lasiska, mingreliska och suaniska, 2. lesgiska, avariska, kasikumykiska, 3. kistiska, 4. tjerkessiska, abchasiska), XIII. Semitiska språk, XIV. Indo-europeiska språk. Af dessa sistnämnda höra hufvudsakligen endast de indiska och eranska språkfamiljerna till A., men genom invandringar äro äfven de slaviska och germanska representerade derstädes, de förra i det asiatiska Ryssland, de senare i öfriga af européer koloniserade områden, mest i britiska och nederländska Indien.

Större delen af A., 26,335,823 qvkm., tillhör europeiska makter, nämligen Ryssland: 16,662,504 qvkm., 16,9 mill. innev., Storbritannien: 5,215,906 qvkm., 296,5 mill. innev., Nederländerna: 1,873,061 qvkm., 32 mill. innev., Turkiet: 1,778,200 qvkm.. 15 mill. innev., Frankrike: 490,000 qvkm., 19 mill. innev., Spanien: 296,182 qvkm., 7 mill. innev., Portugal: 19,970 qvkm., 881,000 innev. Inhemska stater äro: Kinesiska riket (före kriget 1895), 11,115,650 qvkm., omkr. 360 mill. innev., Japan (före kriget 1895), 382,416 qvkm., 41 mill innev., Korea, 218,650 qvkm., 7,5 mill. innev., Siam, 800,000 qvkm., 9 mill. innev., Afganistan, 550,000 qvkm., 4 mill. innev., Pamirområdena, 66,000 qvkm., 30,000 innev., Kafiristan, 71,000 qvkm., 600,000 innev., Nepal, 154,000 qvkm., 3 mill. innev., Butan, 34,000 qvkm., 200,000 innev., Kiva, 60,000 qvkm., 1/2 mill. innev., Bokara, 205,000 qvkm., 1 1/4 mill. innev., Persien, 1,645,000 qvkm., 7,5 mill. innev., samt det oberoende Arabien, 2,5 mill. qvkm., 2,27 mill. innev.