Askersund, stad i Örebro län, Sundbo härad, vackert belägen vid Vätterns nordligaste vik, Alsen, och det lilla vattendrag, som dit af-bördar sjön Vikens vatten. Det anlades 1640, var först en köping under Vadstena och fick 1643 sina stadsprivilegier. Askersunds egor omfatta 1,024 hekt. (2,048 tnld), af hvilka dock 45 äro sjö och 4,5 utgöras af små holmar; sjelfva stadsplanen upptager allenast 24 hekt. Staden är i allmänhet välbyggd. Folkmängden uppgick vid 1875 års slut till 1,549, oberäknadt ett mindre antal (24) stadsboar - sjelfva kyrkoherdeboställets befolkning - som på grund af bostadens läge i kameralt och judicielt hänseende höra till Sundbo härad. - A. eger ett treklas-sigt elementarläroverk, sparbank (sedan 1840) samt afdelningskontor af Örebro och Vadstena-bankerna. Handeln består hufvudsakligen i afsättning af smidesalster (spik, nubb, liar m. ni.) från den i n. ö. liggande socknen Lerbäck. Hamnen är god, 11-15 f. djup, vid lastbryggan 10 f. I staden hemmahörde 1870 två ångbåtar af tillsammans 44 läster och 60 hästkrafter. Angbåtsförbindelse underhålles med Stockholm, Göteborg och städerna vid Vättern. - Vid pass 2 mil norrut ligger Vretstorps station på Vestra stambanan; till Hyttans station på Hallsberg-Motala-Mjölby-jernvägen är af-ståndet endast l mil. - 1870 var taxeringsvärdet 1,060,435 kr., deraf 360,090 för jord. A. bildar för sig ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kumla kontrakt, Strengnäs stift. - I granskapet märkas: godset Stjernsund, */2 m^ söderut, och Ammebcrgs zinkverk, l*/2 mil österut.
Askersunds landsförsamling i Sundbo härad af Vester-Nerikes domsaga utgör ett pa-tronelt pastorat af 2:dra kl., Kumla kontrakt. Strengnäs stift. (Om patronatsrätten, som hittills utöfvats af Stjernsunds egare, har uppstått en ännu oafgjord tvist.) Ytvidden, oberäknadt församlingens andel i Vättern och Alsen, är 26,666 hekt. (53,332 tnld), hvaraf 472 öar och 239,5 sjö. 73,16 mtl. 3,602 innev. (1874).
Kyrkan, uppförd på bekostnad af Stjernsunds grundläggare, Johan Gabr. Oxenstjerna, är vackert belägen helt nära staden och har ett af Erik Dahlberg bygdt grafkor för slägten Oxenstjerna. - Inom socknen märkas: Stjernsund, Dohnafors stångjcrnsbruk med qvarn och såg, Algrena Jernbruk, Läggesta koppargrufvor, Qvarn-torps kritbruk och Ljungås kimröksbruk. j. H. Asker (Asger) Svensson, Lunds förste ärkebiskop. Han var son till den högättade Sven Torgunnson och dennes hustru, Inga, samt derigenom beslägtad med danska konungahuset. D; 18 Nov. 1089 vigdes han till biskop i Lund. Då konung Erik Ejegod 1103 drog på pilgrimsfärd, satte han A. och sin son Harald Kesja till riksföreståndare. Ett af hufvudän damålen med Eriks färd till Eom var att hos påfven utverka Danmarks befrielse från det tryckande beroendet under ärkebiskopen i Hamburg-Bremen. Detta lyckades äfven, och Pascalis II sände en påflig legat, som åt biskop Asker (omkr. 1104) uppdrog den högsta kyrkliga myndigheten i Norden. Lund blef derigenom ärkebiskopssäte. Asker var för sin kyrka mycket verksam, och han redde sig med klokhet i de inbördes strider, af hvilka Danmark sönderslets efter Knut Lavards död. För öfrigt skildras han som en from och kunskapsrik man. Han afled den 5 Maj 1137. - A. hade flere bröder, som voro framstående män. En af dem, Kristian, hade sönerjia Eskil, som blef Askers efterträdare, och Åke, fader till historieskrifvåren Sven Åkeson (Svend Aagesön).
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.