Astra'ntia L. (af Grek. aster, stjerna), Stj ern-floka, bot.f växtslägte af nät. fam. Umbelli-ierce, kl. Pentandria Digynia L. Från flertalet umbelliferer afviker detta slägte, jämte några få andra, derigenom att blommorna icke sitta i regelbundna, sammansatta flockar; hos A. sitta de i mångblommiga enkla flockar, hvilka dock ofta äro sammanställda till en oregelbundet sammansatt flock. Hvar och en af de enkla flockarna har vid sin bas en stjernlik gyttring af tämligen stora, kranssittande svepeblad af hvit eller hvitgrön, stundom äfven rödaktig färg. Deraf slägtets såväl svenska som latinska namn. A, innefattar ett fåtal fleråriga örter, som till-
höra bergstrakter i Europa och vestra Asien. Bland dessa förekommer A. major L., vanlig stjernfloka, vild i mellersta Europa, hos oss odlad som prydnadsväxt i trädgårdar. Denna växt är giftig. - Det svarta rotsystemet, radix astrantice 1. imperatorm nigrcK, användes förr såsom affö-rande medel. Det förekommer någon gång såsom en inblandning i den svarta prustroten. rad. hellebori niyri. Ldt. o. T. s.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.