Auktorisera (Fr. autoriser, af Lat. auctor; jfr Auktor), bemyndiga, b ef ullmäktiga, berättiga. - Subst.: Auktorisation, Auktori-sering.
Auktoritet 1. Autoritet (Lat. auctöritas, anseende, kraft, giltighet o. s. v. 1) Laglig makt och myndighet, som innehafves och utöfvas af styrelser samt ärnbets- och tjenstemän inom ett lagbundet samhälle. - 2) Offentligt ämbetsverk, ämbetsmyndighet, förvaltningsverk, offentlig äm-bets-eller tjenstemän; p lur.: myndigheter, "vederbörande". - 3) Anseende, bevisningskraft eller vitsord ("hemui") o. s. v., som tillägges någon för snille, lärdom eller erfarenhet utmärkt person (hans åsigter, yttranden m. m.) eller en skrift. - 4) Den person eller skrift, som man tillägger ett visst anseende, bevis-mngskraft, vitsord o. s. v. - Auktoritets-tro, en blind tro på någons uppgifter, åsigter o. s. v.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.