Axiom (af Grek. axiun, hålla för sant) kallas en sats, hvars riktighet hör inses omedelbart utan bevis. Hvarje sats, i hvilken predi-katet innehåller ett för subjektet väsentligt kännetecken, är således ett axiom.
Cyklografi (af Grek. kyklos, cirkel, och grafeiin, skrifva), geom., en geometrisk projektionsmetod, vid hvilken en punkt… Tangera (Lat. tangere), vidröra, beröra; matem., vara tangent till (se Tangent 1). Två kurvor eller ytor sägas tanger… Nafvelpunkt sferisk punkt, matem., kallas en sådan punkt på en buktig yta, der indikatrisen är en cirkel, d. v. s. der al… Inflexionspunkt (af Lat. inflectere, böja), matem., kallas en punkt på en kroklinie, der linien ändrar krökning, så att denna… Kardioid matem. Om en cirkel rullar utan glidning på en annan fast cirkel med lika stor radie, och om man på den rörli… Oskulera (af Lat. osculare, kyssa), matem. Två eller flere kroklinier eller buktiga ytor sägas oskulera hvarandra i en… Origo (Lat., ursprung, början, begynnelsepunkt), matem., kallas vid ett rätlinigt koordinatsystem den punkt, der ax… Vertex (Lat., »hjessa», »topp», af vertere, vända), toppunkt, matem., den punkt på en kroklinie, der krökningen är s…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Axiomatisk (se Axiom ), sjelfklar, som ej behöfver bevisas, som har karakteren af ett axiom. band 19, sp. 1965
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.