Axonometri

Axonometri (af Grek. axon, axel, och metron, mått), geom., en af bildningsmetod, vid hvilken ett föremål framställes med tillhjelp af projektionerna af dess koordinater i förhållande till ett visst gifvet axelsystem. Projicieras detta axelsystem på ett plan, så erhållas bilder af koordinaterna, hvilka äro till riktning och storlek olika, alltefter bildplanets olika lutning mot koordinataxlarna. Vanligen tänkes det ursprungliga systemet anbragt vid ett rätvinkligt hörn af det föremål, som skall afbildas, så att den ena axeln angifver höjdriktningen, den andra längdoch den tredje breddriktningen. De axonometriska projektionerna äro af tre olika slag, nämligen: 1) isometrisk projektion, vid hvilken de tre mot hvarandra vinkelräta utsträckningarna förkortas på bilden i samma förhållande, hvadan samma skala kan användas för höjd-, längd- och breddriktningen; 2) dimetrisk l. monodimetrisk projektion, vid hvilken två mot hvarandra vinkelräta utsträckningar förkortas på bilden i samma, men den tredje i ett annat förhållande, hvadan två olika skalor måste användas; 3) trimetrisk l. anisometrisk projektion, vid hvilken alla tre utsträckningarna förkortas i olika förhållande, hvadan tre olika skalor måste användas. — Den axonometriska projektionsmetoden står, med hänsyn till de alstrade bildernas egenskaper, midt emellan perspektivet och den vanliga geometriska projektionen, förenande åtskilliga af dessa båda metoders goda egenskaper. Liksom perspektivet framställer axonometrien föremålet medelst endast en bild, tillräckligt åskådlig för att framkalla en tydlig föreställning om originalet; liksom den geometriska projektionsmetoden medgifver axonometrien omedelbara mätningar på bilden, hvarigenom det afbildade föremålets dimensioner i olika riktningar lätt finnas. Dessa goda egenskaper göra axonometrien särdeles lämplig och mycket använd för afbildning af geometriska kroppar, kristallformer, byggnader, maskindelar, stensnittskonstruktioner och träförbindningar. P. H–s.