Bååt

Bååt, Seved, riksskattmästare, friherre, tillhörde en gammal adlig slägt, hvars anor en och annan genealog leder upp till konung Radbart i Gårdarike. Han föddes 1615 på Fållnäs i Sorunda socken af Stockholms län samt var en tid assessor i Kammar-revisionen och (1641--45) kammarråd, innan han 1645 upphöjdes till riksråd. 1645--52 var han rikskammarråd, 1652 blef han president i Bergskollegium, och 1654 förordnades han till guvernör öfver drottning Kristinas underhållsland (Gotland, Öland m. fl.). 1657 var B. ledamot af den kommission, som dömde Bengt Skytte, och några år senare blef han medlem af lagkomitén. 1660 blef han president i Kommerskollegium, var 1661--68 president i Svea hofrätt och åtnjöt från 1663 lagmansinkomsterna af Karelen. 1668 var han medlem af den kommission, som nedsatts att undersöka statsverkets ställning och hvars betänkande är bekant under namnet "blå boken". S. å. utsågs han till Dorpts universitets kansler och blef, tack vare sin frände riksdrotsen Per Brahes och rikskansleren M. G. De la Gardies inflytande, af rådet 1668 vald till riksskattmästare. Såsom medlem af förmyndarestyrelsen fogade B. sig efter sina mäktige gynnare. När rikskansleren angrep "blå boken", som predikade indragningar och återtagande af län, teg B. stilla, och staten uppgjordes icke af honom; förslag till sådan framställdes först af rikskansleren, derefter af riksdrotsen. B. dog 1669. Han hade, jämte sin broder, guvernören i Riga Nils B. (d. 1659), 1650 upphöjts i friherrligt stånd och fått som län Härlunda, Torsås och Skatelöfs socknar i Kronobergs län. Ätten utgick 1698 med B:s son, v. landshöfdingen Karl Gabriel B.