Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Babadag

Ämne: Städer vid nedre Donau · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1390–1391 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Babadag (Bab ät a g), befäst hufvudstad i Dobrudsja i den turkiska Donauprovinsen. Omkr. 10,000 innev. (turkar, greker, armenier och judar), som drifva liflig handel på Svarta hafvet. Tatarisk högskola. Den hel. Babas graf, som är belägen i närheten, är en berömd vallfärds-ort. B. har i de flesta rysk-turkiska krig varit den turkiske öfverbefälhafvarens hufvudqvarter.

Babbage [ba'bbedsch], Charles, engelsk matematiker, mekaniker och skriftställare, f. 1792 i Teignmouth i Devonshire, d. 1871. Han fick sin vetenskapliga utbildning vid universitetet i Cambridge, der han 1828 blef professor i matematik. Denna befattning lemnade han dock 1839 och lefde sedermera i London till sin död, uteslutande upptagen af vetenskapliga och literära sysselsättningar. Hans skriftställare-verksamhet var synnerligen omfattande. Utom arbeten i matematik och mekanik, till större delen offentliggjorda i Londons och Edinburghs lärda samfunds "traiisactions", skref han afhandlingar i arkeologi och nationalekonomi samt uppträdde äfven som politisk författare. Två af hans förnämsta arbeten äro Reflections of the dedine of science in England (1830) samt The exposition of 1851, or views of the indiv-stry, the science and the government of England (1851), i hvilket han afslöjade en mängd missförhållanden inom Englands vetenskapliga institutioner. I sina Passages from the life of a philosopher (1864) lemnade B. dessutom ett slags sjelf biografi. Mest frejdad har han blifvit som uppfinnare af den förste räknemaskinen. Sedan han framlagt sin plan till en sådan, fick han af regeringen uppdrag att konstruera den och att för detta ändamål besöka de förnämste mekaniske verkstäderna i England och utlandet. Det rika material af upplysningar rörande maskin- och fabriksväsendet, som han insamlade under sin resa, offentliggjorde han i sitt stora verk Economy of manufactures and machinery - en bok, som upplcfvat många upplagor och blifvit öfversatt på flere språk. Byggandet af sin räknemaskin började B. 1828, och han hade fått dess räknande del nästan färdig 1833, då han tvangs att upphöra med arbetet, till följd deraf att maskinen, som redan kostat 17,000 p. st., icke kunde fullbordas utan med en kostnad af en dubbelt så stor summa. Maskinen befinner sig f. n. i Kings college's museum i London. - Ännu i sina senaste år sysselsatte sig B. outtröttligt med planer och utkast till större maskiner för algebraiska operationer äfvensom med fysikaliska och geologiska undersökningar.

Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.