Bagnaluka, Banjaluka 1. Benaluka, befäst stad i turkiska ejaletet Bosnien, vid floden Yerbas, s. v. om Bosna-Serai. Omkr. 15,000 innev. Det har en ståtlig moské och lem-ningar från den romerska tiden.
Bagnara [banjä~ra], stad i den italienska prov. Calabria ulteriore I, vid kusten af Tyrrhenska hafvet, med en af Kobert Guiscard anlagd borg. 8,504 innev. (1871). _
Bagnarea [banjarea], en liten stad i italienska prov. Koma, s. om Orvieto. Svafvelkällor. Bonaventuras födelseort.
Bagnéres [banjar], namn på två franska badorter i Pyrenéerna, med varma, redan af romarna kända och använda källor. - 1) B. de Bigorre, stad i depart. Hautes Pyrénées, vid Adour och ingången till dalarna Medouse och Campan. 9,464 innev. (1872). B. de Bigorre är en af Frankrikes förnämste badorter (romarnas Vicus aquensis). Det har flere källor af olika sammansättning och en värmegrad af 31-51° C. Besökes årligen af 18-20 tusen badgäster. - 2) B. de Luchon, stad i depart. Öfre Ga-ronne, i den brede Luchon-dalen, nära spanska gränsen, är genom sitt utomordentligt sköna läge vid foten af Pyrenéernas centralkedja äfvensom genom sina präktiga badanstalter den förnämste af alla de pyreneiske badorterna. 3,829 innev. (1872). B/har en stor rikedom på källor, 18-56° C., af olika sammansättning, alla dock hörande till svafvelkällornas grupp. Tryckt den 18/9 76.
Bagnes [banj], Val de B., en af Khönes sidodalar i Wallis, instängd mellan Mont Colons och Mont Combins alpmassor samt stora gla-cierer, bl. a. den hemska Gétroz-glacieren. Vid Sembranchier inmynnar den passdal, som leder upp till Stora S:t Bernhard. Ofvanför hufvudorten, Les Chables, finnes en varm källa, som gifvit dalen hans namn.
Bagni [banji], Ital., plur. af bagno, "bad", förekommer som namn på flere badorter uti Italien, såsom B. di Lucca och B. di S. Giu-liano, båda i närheten af Lucca, B. di N er ön e, i närheten af det forna Bajse, B. di Koselle, n. ö. om Grosseto i Toscana, m. fl.
Bagno [banja], Ital., "bad", Fr. b äg n e. Med detta ord betecknade italienarna ursprungligen det vid seraljens "bad" liggande slaffängelset i Konstantinopel. När galérstrafFet år 1748 afskaffades i Frankrike, gafs namnet bagno äfven åt de fängelser, i hvilka man inspärrade galér-slafvarna och andra grofva förbrytare. Fängelser, i hvilka äfven åtskilliga till galérstraff dömda brottslingar höllos förvarade, hade börjat uppföras redan under Ludvig XIV, som icke skydde att dit inkasta politiskt eller religiöst misshagliga personer. Till en början brännmärktes bagno-fångarna på högra skuldran och höllos fastkedjade vid en bänk, liksom galér-fången; men småningom förbättrades deras lojit, och 1832 afskaffades brännmärkningen. Ar 1852 upphäfdes alla bagnos i Frankrike och ersattes med deportation till straffkolonier. Den nuvarande bagno'n i Toulouse är ett vanligt fängelse för brottslingar, som blifvit dömda till mindre än tio års straffarbete. Jfr Galer.
Bagnolles [banjo'11], by i franska depart. Orne (Normandie). Berömda svafvelkällor.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.