Bartenstein [-stajn], Johann Christoph von, friherre, österrikisk statsman, född i Strassburg 1689, gjorde sig redan 1709 ett namn genom att i en afhandling om Schmalkaldiska kriget försvara riksständernas rätt till krig emot kejsaren. 1715 gick han öfver till katolicismen och i österrikisk tjenst, blef 1727 statssekreteraren Buols vikarie och snart efterträdare samt förvärfvade i denna ställning synnerlig gunst hos kejsar Karl VI och Maria Teresia. Hans sträfvanden att få den »pragmatiska sanktionen» respekterad lyckades icke, och hans hat till Preussen ledde till förödmjukelser. Men äfven sedan han aflägsnats från ledningen af utrikesärendena (1753) och ersatts med Kaunitz, behöll han Maria Teresias ynnest, utnämndes till geheimeråd och vice-kansler i inrikesministeriet och togs till råd vid ärkehertig Josefs uppfostran. Död i Wien 1767. Hans 1802 tryckta Kurzer bericht von der beschaffenheit der zerstreuten illyrischen nation är af vigt för serbernas (»raitsernas») historia.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bartenstein
Ämne: Österrikiska fältherrar och militärer · Österrikare och böhmare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2095–2096 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗