*Batavia hade 114,864 innev. 1892. Floden Tjilivung, vid hvilken staden ligger, kan endast genom fortsatt muddring hållas farbar för båtar: med andra floder i trakten sammanhänger den genom en mängd kanaler, hvilka vattna de stora risfälten, som omgifva B. Omkr. 7 km. ö. om mynningen, vid Tandjong Priok, har man anlagt en ny stor hamn, som står i förbindelse med gamla B. genom kanal, jernväg och bred landsväg. Jernväg utgår dessutom från B. söderut till generalguvernörens och hans hofs vanliga residens Buitenzorg (62 km.) och vidare österut genom hela Java till Probolingo på östkusten. Hamnen, som regelbundet anlöpes af flere ångbåtslinier mellan Europa, östra Asien och Australien, besöktes 1888 af 804 fartyg, om 773,500 tons. Telegrafkablar förmedla förbindelsen med Europa och östra Asien öfver Singapur, med Sumatra och med Australien (Port Darwin). Af bildningsanstalter eger B. bl. a. gymnasium Vilhelm III, borgareskolor för gossar och flickor samt ett stort antal lägre skolor för européer och infödingar. En medicinsk skola för utbildning af infödda läkare är förenad med militärhospitalet. Vidare må nämnas Bataviska sällskapet för konst och vetenskap (1779), sällskapet för indisk land-, språk- och folkkunskap samt sällskapet för jordbruk och industri. Residentskapet B. har en areal af 6,982 qvkm., med 1,032,577 innev. (1890), af hvilka 10,228 européer. Det är vid kusten lågt och osundt, för öfrigt ett högland, ganska sundt och öfverallt betäckt med risfält, kokosplanteringar och andra fruktträd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Batavia
Ämne: Städer och hamnstäder · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2115 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗