Berg,Kristen Povisen, dansk politiker, föddes d. 18 Dec. 1829 i byn Fjaltring på vestra Jylland, der fadern var bonde och sognefoged. Sedan han genomgått Ranums folkskollärareseminarium, blef han, 1850, lärare vid borgerskolen i Kolding, flyttade derifrån 1861 till Bogö vid Falster, der han blifvit folkskollärare och der han upprättade en navigationsskola samt en folkhögskola. 1865 valdes han till medlem af riksrådets folketing för Vejle amts andre valkrets, som några månader derefter, vid ett nytt val, åter skänkte honom sitt förtroende. B. tillhörde vid sitt inträde i det politiska lifvet "den nationale venstern" -- ett demokratiskt parti, till hvars kännetecknande drag hörde en grundtvigiansk anstrykning. Under den tid B.
hade säte och stämma i riksrådets folketing, diskuterade denna församling på det ifrigaste de grundlagsfrågor, som till följd af Wien-freden (1864) kommit att intaga främsta rummet på den politiska dagordningen. Under dessa ordskiften vann B. sina parlamentariske sporrar genom ett anförande om Juni-grundlagen. Längre fram röstade han emellertid för det förslag till ändring af nämnde grundlag (väsentligen i fråga om landstingets sammansättning), med hvars antagande författningskampen slöt 1866. Samma år blef han af nyssnämnde valkrets insatt i riksdagens folketing, der han allt sedan dess haft plats och der han 1867 ej obetydligt medverkade till den nye härlagens antagande. B. följde det stora flertalet af sitt parti, när det 1870 slöt sig till de förut s. k. "bondevennerne" och tillsammans med dessa, under namn af "förenade venstern", bildade en mäktig opposition i folketinget. Vid valen 1872 fick detta parti majoritet i nämnda församling och har sedan dess, med B. såsom en af sina förnämste ledare, ifrigt kämpat för att komma i besittning af statsrodret. 1872--73 var B. "ordförer" (närmast motsvarande det svenska "utskotts-sekreterare") i finansutskottet -- en plats, som i närvarande tid är af den största politiska betydelse, enär oppositionen anser sig i budgetvoteringarna ega ett af sina kraftigaste vapen. Till och med B:s ifrigaste motståndare erkänna, att hans flit, arbetsförmåga och kännedom af en mängd allmänna frågor göra honom förtjent af de framstående uppdrag, hvilka hans parti anförtrott honom. B. utöfvar ett mycket stort inflytande i folketinget och har på folkmöten verkat ofantligt under de senaste årens heta valstrider. 1874 tog han afsked från sitt folkskollärarekall, dels till följd af en konflikt med dåvarande kultusministern, Worsaae, dels till följd af sin önskan att icke såsom politisk person vara bunden genom någon offentlig anställning. Deremot är han ännu ledare för navigationsskolan på Bogö. Han verkar äfven genom pressen och står såsom utgifvare i spetsen för de båda tidningarna "Frederiksborgs amts avis" och "Kolding folkeblad".