Berg-art

Berg-art, geol., är en af ett eller flere mineral bestående stenmassa, som kan sägas utgöra en mera betydande del af den fasta jordskorpans byggnad. Det finnes många olika slag af bergarter. Marmorn består af ett enda mineral (kalkspat); granit och gneis deremot af minst tre mineral (fältspat, qvarts och glimmer). Marmor, granit och flere andra bergarter hafva kristallinisk struktur och kallas derför kristalliniska bergarter. Sådana bergarter (sandsten, lerskiffer m. fl.), som utgöras af sammankittade brottstycken eller korn af andra bergarter, kallas mekaniska eller brottstycke-bergarter. Några (sandsten, kalksten, lerskiffer, gneis m. fl.) förekomma såsom hvarftals öfver hvarandra liggande, parallella lager eller skifvor, som vanligen hafva en stor utsträckning i längd och bredd, men en jämförelsevis mycket mindre tjocklek. Dessa bergarter kallas lagrade eller skiktade, äfven sedimentära, emedan de ursprungligen äro bildade hufvudsakligen genom aflagring af i vatten uppslammade ämnen. Andra bergarter (granit, diabas m. fl.) förekomma icke i på hvarandra liggande lager; icke häller hafva beståndsdelarna den anordning i parallella planer, hvilken är så utmärkande för många af de lagrade bergarterna. De uppträda deremot i större eller mindre bergmassor, som äro helt igenom likartade, eller i form af s. k. "gångar", och de kallas derför massformiga bergarter. Vanligen hafva de kristalliniskt kornig struktur. Med anledning af deras antagna bildningssätt har man äfven kallat dem eruptiva eller plutoniska. Man har nämligen antagit, att åtminstone flere bland dem i smält tillstånd brutit fram ur jordens inre. Läran om de olika bergarterna kallas petrografi. E. E.