Bertrand [bärtra'ng]. 1. Alexandre Louis Joseph B., fransk arkeolog, f. 1820 i Paris, fick från 1848 idka studier vid École française i Athen, promoverades till filos. doktor 1859 och blef 1862 föreståndare för det i Saint-Germam en Laye inrättade arkeologiska museet, till hvars grundande han kraftigt bidragit, samt förordnades 1882 till professor i fransk fornkunskap vid »École du Louvre» (som har till uppgift att utbilda museiföreståndare och praktiska fornforskare). 1881 vardt B., efter Littré, ledamot af Académie des inscriptions et belles-lettres och 1894 af Vitt. hist. o. ant. akad. Bland B:s utgifna arbeten må nämnas Études de mythologie et d'archéologie grecques (1858), Les voies romaines en Gaule (1863), Archéologie celtique et gauloise (1876; ny uppl. 1889) och La Gaule avant les gaulois d'après les monuments et les textes (1884; 2:dra uppl. 1891). Han utgifver sedan 1860 »Revue archéologique». — 2. Joseph Louis François B., fransk matematiker, den förres broder, född i Paris 1822, utgick från École des Mines 1842 och blef 1862 professor i allmän och matematisk fysik vid Collége de France, der han ännu qvarstår. Han blef 1856 medlem af franska vetenskapsakademien, hvars ständige sekreterare han efter Elie de Beaumont är sedan 1874. Äfven af Franska akademien är han ledamot, sedan 1884 (efter J. B. Dumas). Sedan 1858 är han led. af svenska Vetenskapsakademien. — B:s första arbete, hvarigenom hans namn blef bekant, rör den förut af Cauchy behandlade frågan om antalet värden af en funktion vid permutering af de deri ingående bokstäfverna. Senare har han i synnerhet behandlat geometriska frågor och under de sista åren framförallt matematisk fysik. Han har utgifvit flere handböcker, såsom en störrre, Traité du calcul differentiel et de calcul intégral (2 bd, 1864–70), hvilken dock numera representerar en något föråldrad ståndpunkt. Han har vidare skrifvit bl. a. Thermodynamique (1887), Traité du calcul des probabilités (1888) och Leçons sur la théorie mathématique de l'électricité (1890). Han har ofta uppträdt såsom kritiker af andras arbeten, ehuru ej alltid med framgång. Bekanta äro hans strider med Helmholz dels angående dennes arbeten i teorien för hvirfvelrörelser i vätskor, dels inom elektricitetsläran. I sina arbeten har B. visat sig vara en stor stilist, hvilket i synnerhet framgår af hans historiska arbeten Les fondateurs de l'astronomie moderne (1865) och L'académie des sciences et les académiciens de 1666–1793 (1868) samt af biografierna öfver d'Alembert (1889) och Blaise Pascal (1890). 2. G. K.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bertrand
Ämne: Franska lärda och skriftställare · Franska historiker, lärda och skriftställare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2273–2274 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗