Bezoar

Bezoar, farmakol. I magen hos åtskilliga idislare förekomma emellanåt egendomliga konkrement, hvilka fått namnet "bezoar" (bezoard, lapis bezoardicus) och fordom ansågos vara vigtiga läkemedel. Högst värderades Bezoar orientalis, den österländske bezoaren ur löpmagen hos den vilda geten och ur samma magafdelning hos gasellen. Denne bezoar varierar mellan en ärts och en knytnäfves storlek, har vanligen rundad eller oval form, med glänsande, glatt yta, skiftande i grått, svart, brunt eller grönt. Den är bildad af flere utom hvarandra liggande lager med en kärna af ett sandkorn, någon växtdel eller någon annan främmande kropp. Den kemiska sammansättningen är mycket omvexlande. -- Från Södra Amerika fås den vesterländske bezoaren, B. occidentalis, ur magen hos Auchenia Llama Illig. och A. Vicunna Illig. Denne bezoar har ofta oregelbunden form, ofta den ena sidan afplattad, och ytans färg vexlar betydligt; för öfrigt är han bildad på samma sätt som den österländske. -- Med tysk bezoar menas liknande konkrement ur löpmagen och tarmarna hos stengeten. Dessa konkrement ("aegagropilae") innehålla, inom det yttre hårda skalet, sammanfiltade hår och växtfibrer. Det finnes äfven bezoar från Koromandel, ur buffeloxens mage, och afrikansk bezoar, ur Antilope oryx L. -- Så länge bezoaren värderades högt såsom läkemedel, eftergjordes han icke sällan med tillhjelp af kräftstenar, lera och dragant samt parfymerades med ambra och mysk. Bezoar från Goa var en sådan falsk bezoar. O. T. S.