Bianchi [-ki], Nicomede, italiensk historiker, född i Reggio 1818, studerade en tid medicin, var 1848 medlem af den provisoriska regeringen i Modena och Reggio, men flyttade 1849 efter reaktionen öfver till Sardinien, der han en tid var lärare i historia i Nizza och Turin. 1864 utnämndes till sekreterare vid undervisningsministeriet och 1871 till chef för det piemontesiska statsarkivet. 1881 blef han senator. Död 1886. Hans förnämsta verk äro Storia documentata della diplomazia europea in Italia dal 1814 al 1861 (8 bd, 1865–72) och det ofullbordade Storia della monarchia piemontese dal 1773 al 1861 (4 bd, 1877–84).