*Bibliotek. Af Sveriges nuvarande offentliga bibliotek är Kungliga biblioteket i Stockholm fortfarande det förnämsta. Dass samlingar öfverflyttades i Nov. 1877 från sin förra lokal (i nordöstra slottsflygeln) till den 1871–77 för en kostnad af 900,000 kr. uppförda byggnaden i Humlegården, som är en af de bästa dylika i Europa. Genom såväl sitt läge, i en park, som det material (jern och sten), hvaraf den är uppförd, är den skyddad för eldfara. Bokmagasinen äro genom jernbottnar afdelade i endast 2 1/4 m. höga etager, sinsemellan förbundna genom många trappor, så att inga lösa stegar der förekomma. Bokhyllorna äro placerade kulissformigt, med ståndare och flyttbara haklister af jern samt endast hyllbräden af trä, men dessa äro impregnerade med vattenglas. Genom hissar står låneexpeditionen i förbindelse med bokmagasinen. I visningssalen äro till beskådande framlagda i 8 montrer åtskilliga praktfulla handskrifter, svenska och utländska böcker samt bokband från olika tider äfvensom autografer af framstående svenskar. Läsesalen, i hvilken hvarje läsare har sitt särskilda bord, erhåller sin belysning genom stora mot norr vettande fönster samt belyses om aftnarna af en mängd elektriska glödlampor. Alla lokalerna uppvärmas medelst varmt vatten, cirkulerande i jernrör under golfven. Boksamlingen har genom inköp, boktryckarnas leveranser och gåfvor — J. S. Gieseckes boksamling 1880 (2,500 bd), Vegaexpeditionens af Nordenskiöld öfverlemnade samling af japanska böcker 1881 (6,500 häften) och Möhlmanska samlingen 1886 (8,000 bd) — sedan 1877 ökats så, att den f. n. (1896) eger öfver 335,000 bd och 11,000 handskrifter förutom flere hundra tusen broschyrer och lösa blad förvarade i 12,000 portföljer. Tillökningen under 1895 utgjorde 24,944 nummer, af hvilka 4,103 tillhörde den utländska afdelningen. Till den svenska inkommo från boktryckerierna 19,520 nummer, hvaraf omkr. hälften består af broschyrer (d. v. s. tryckalster under 100 sidor) samt lösa blad (såsom annonser, bolagsordningar, teateraffischer m. m.), hvilka aldrig komina i bokhandeln. — Anslaget till böckers inköp och bindning höjdes 1877 till 25,000 kr. och 1895 till 34,000 kr. S å. betalades till löner och arvoden 41,500 kr., till expenser 8,000 kr. Personalen består af en öfverbibliotekarie (chef), 2 bibliotekarier, 4 amanuenser samt 8 e. o. amanuenser och 5 vaktmästare. — Läsesalen är tillgänglig för allmänheten alla söcknedagar kl. 10 f. m.–3 e. m. samt sedan 1892 års början, då den elektriska belysningen infördes derstädes, äfven kl. 5–7 e. m. Utom biblioteket utlånas böcker till de personer, som kunna lemna godkänd borgen för deras behöriga återställande, ja äfven till offentliga institutioner i utlandet (handskrifter och rariteter endast med K. M:ts tillstånd på diplomatisk väg). Antalet besökande i låne- och läsesalarna 1895 var 29,495 pers., antalet ur samlingarna för deras räkning framtagna volymer var 51,850 och hemlånta volymer 10,671 (mot resp. 9,880, 18,400 och 5,000 år 1878, första året efter bibliotekets flyttning till den nya lokalen). — Biblioteket utgifver årligen, sedan 1879, ett häfte Kongl. Bibliotekets handlingar och fr. o. m. 1887 ett häfte Accessionskatalog för Sveriges offentliga bibliotek. Om kungi. biblioteket och dess samlingar jfr M. Celsius: »Historia Bibliothecae Regiae Holmiensis» (1751), G. Stephens: »Förteckning öfver de Brittiska och Fransyska handskrifterna i Kongl. Biblioteket» (1847), A. I. Arwidsson: »Förteckning öfver Kongl. Bibliotekets Isländska handskrifter» (1848), El. Tegnér: »Kongl. Bibliotekets samling af svenska brefväxlingar» (1880), L. de Rosny: »Catalogue de la bibliothéque japonaise de Nordenskiöld» (1883) och Chr. Eichhorn: »Öfversigt af utställningen i visningssalen» (1885).
Angående de i art. nämnda specialbiblioteken i hufvudstaden må påpekas, att Kungl. Vetenskapsakademiens 1895 omfattade 70,000 bd, Karol. mediko-kirurgiskainstitutets 30,000 bd, Tekniska högskolans 22,000 bd, Statistiska centralbyråns öfver 26,000 bd, Riksdagens 22,000 bd och 1,165 handskrifter, Krigsvetenskapsakademiens 8,000 bd, Generalstabens 15,000 bd. Tekniska skolans (f. d. Slöjdskolans) 12,000 bd, Landtbruksakademiens 9,000 bd, Fria konsternas akademis 2,500 bd och 12,000 gravyrer, Vitterhets- hist. o. ant. akademiens 16,000 bd, Veterinärinstitutets 9,000 bd, hvartill må läggas Pedagogiska biblioteket (se d. o.), öppnadt 1885, med 10,000 bd.
Om Upsala universitetsbibliotek jfr Upsala universitet (sp. 1481–82) och art. Annerstedt, C. Suppl. Detta bibliotek erhöll af konung Oskar den dyrbara samling orientalisk literatur, som orientalistkongressen 1889 i Stockholm skänkt honom, samt 1891 en stor samling grekiska och österländska böcker. Under 1894 utgjorde dess tillväxt af utländska arbeten 3,894 bd. Det uppskattades vid 1894 års slut ega 275,000 bd förutom 5,000 portföljer med broschyrer och 12,000 handskrifter. Personalen består af en bibliotekarie, en vice bibliotekarie, 3 ordinarie ooch 4 e. o. amanuenser samt 2 vaktmästare. År 1894 utbetalades till löner och arvoden åt personalen 20,100 kr. samt 3,977 kr. till expenser. Under samma år utgjorde antalet besökande i biblioteket 4,373, för hvilkas behof 29,312 bd framtogos ur samlingarna, samt hemlånens antal 12,371 bd. Om Ups. bibl. och dess samlingar jfr C. Celsius: »Historia Bibliothecae Upsaliensis» (1745), H. Benzelius: »Catalogus Centuriae librorum ... qua 1705 auxit bibl. acad. Ups. J. G. Sparfvenfeldt» (1706), Aurivillius: »Catalogus librorum impressorum bibl. acad. Ups.» (1, 2; 1814),C. J. Tornberg: »Codices Arabici, Persici et Turcici bibl. acad. Ups.» (1849), P. Wittmann: »Würzburger Handscbriften ... zu Upsala» (1891), W. Gödel: »Katalog öfver Upsala univ. bibl:s fornisländska och fornnorska handskrifter» (1892); och C. Annerstedt: »Upsala universitetsbiblioteks historia intill 1702» (i Vitt. hist. o. ant. akad:s »Handlingar», bd 12, 1894). 1850–85 utgafs årligen ett häfte af »Upsala universitetsbiblioteks accessions katalog».
Närmast Upsala universitetsbibliotek är Lunds universitetsbibliotek det största. Från 1698 har det haft rättighet att erhålla ett exemplar af allt hvad i riket tryckes. Det uppskattas f. n. till 180,000 bd och 1,500 handskrifter, bland hvilka särskildt märkas en del af De la Gardieska arkivet från Löberöd, excellensen Tolls, Sven Lagerbrings och Esaias Tegnérs efterlemnade manuskriptsamlingar samt C. A. Agardhs och J. W. Zetterstedts bref vexlingar. Bibliotekets tillväxt utgjorde 1894 5,265 utländska böcker. Till böckers inköp åtgingo 13,117 kr., till bindning 2,206 kr., expenser 2,278 kr. samt till löner och arvoden 17,350 kr. Personalen består af en bibliotekarie, en vice bibliotekarie, 2 ordinarie och 8 e. o. amanuenser samt 1 vaktmästare. Biblioteket besöktes 1894 af 8,422 personer, för hvilkas räkning framtogos 20,613 bd och utlånades 8,101 bd. — Om Lunds univ:s. bibliotek se A. Lidbeck: »De initiis et praecipuis incrementis bibl. Lundensis usque ad 1769» (1, 2: 1801—02) och »Series praefectorum bibl. Lundensis» (1805), A. Lidbeck och N. Lovén: »Memorabilia bibl. Lundensis» T. 1–2: p. 1–4 (1813–19), P. Wieselgren: »Catalogus manuscriptorum bibl. acad. Lundensis» (1830) och »De la Gardieska Archivet» (d. 1–20, 1831–43), C. J. Tornberg: »Codices orientales bibl. univ. Lundensis» (1850–53), Hj. Edgren: »De codicibus nonnullis Indicis ... bibl. Lundensis» (1883), Elof Tegnér: »De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd» (i Vitt. hist. o. ant. akad:s »Handlingar», bd 12, 1894) samt Weibull och Tegnér: »Lunds universitets historia» (2:dra bandet, afd. »Tjenstemän vid biblioteket»). 1853–85 utgafs årligen ett häfte af »Lunds universitetsbiblioteks accessionskatalog», som fr. o. m. 1886 uppgått i den af Kungl. biblioteket utgifna accessionskatalogen.
Af öfriga landsorts bibliotek må särskildt nämnas Göteborgs stadsbibliotek, som bildats genom sammanslagning af Göteborgs museibibliotek, Göteborgs 1887 grundlagda högskolas och Vet. o. Vitt. samhällets boksamlingar. Dess årliga anslag till bokinköp uppgår till 10,000 kr. Det eger f. n. 60,000 bd och fick sig 1894 tilldeladt ett anslag af 200,000 kr. för uppförande af ny biblioteksbyggnad och 50,000 kr. för komplettering af sina samlingar. Personalen bestar f. n. af en bibliotekarie samt en ordinarie och en e. o. amanuens. Af de 77 allmänna läroverkens boksamlingar äro de förnämsta Linköpings (80,000 bd och 1,600 handskrifter), Skara (30,000 bd och 600 handskrifter), Vexiö (25,000 bd och 500 handskr.), Göteborgs (18,000 bd), Strengnäs (25,000 bd). Äfven de 28 folkhögskolorna hafva egna boksamlingar. Sockenbibliotekens antal uppgår till Öfver 2,000, några försedda med flere tusen bd. B. L.
Om de svenska biblioteken jfr C. M. Carlander: »Sveriges bibliotek och exlibris» (I—III, 1889—94).
Danmark. Kgl. biblioteket i Köpenhamn har öfver 500,000 bd, universitetsbiblioteket omkr. 300,000. Den arne-magneanska samlingen har sedan 1883 sin egen chef och sin egen budget, och öfver densamma utgifves nu en beskrifvande katalog (1888 ff.). — Norge. Genom lag af d. 10 Juni 1882 ålades norska boktryckare att lemna arkivexemplar till universitetsbiblioteket, som nu räknar öfver 300,000 bd och 1,500 manuskript. Det Deichmanska biblioteket ökades 1882 genom gåfvan af Siegw. Petersens samling af literatur i nordisk historia och språk (omkr. 9,000 bd). Staden Bergens offentliga bibliotek, grundlagdt genom inköp af P. Botten-Hansens efterlemnade boksamling och senare tillökadt genom anslag af kommunen, räknar omkr. 60,000 bd, museibiblioteket, väsentligen vetenskapligt handbibliotek för museets konservatorer, omkr. 15,000 bd.
I Finland omfattar universitetsbibliotekets bokförråd f. n. (1896) omkr. 165,000 volymer, oberäknadt omkr. 70,000 disputationer; universitetets ryska bibliotek eger numera omkr. 47,000 bd; studentbiblioteket mellan 50 och 60 tusen. Bland mera betydande boksamlingar må för öfrigt nämnas: i Helsingfors Finska vetenskaps-societetens (10,000 vol.), Finska Literatursällskapets, Societas pro fauna et flora fennica's, Läkaresällskapets, Lagberedningens samt Polytekniska institutets bibliotek äfvensom Ständerbiblioteket och landets största Folkbibliotek (omkr. 16,000 vol.); i Åbo Finska hushållningssällskapets och Åbo stads historiska museums bibliotek samt Stadsbiblioteket (omkr. 13,000 bd) och Åbo Lycei värdefulla samling på 22,000 vol.; i Borgå Borgå Lyceums bibliotek (omkr. 17,000 bd). Antalet »folkbibliotek» (stads-, socken- och bybibliotek) i landet uppgick 1889 till något öfver 600, med inalles omkr. 225,000 vol. H. B.