Bil l. Biel,Germ. mytol., en af de gamle sachsarnas och thüringarnas gudar, som dyrkades genom mennisko-offer. Han hade sitt förnämsta tempel på nuvarande Bielstein, i närheten af klostret Ilfeld, och vördades såsom skogarnas beskyddare, växtlighetens främjare och sannolikt äfven såsom symbol af solen. Jägarna läto viga sina vapen genom denne guds prester. Hans dyrkan utbredde sig vida i norra Tyskland och särskildt på Hartz, der man ännu, vid Blankenburg, finner ruiner af ett altare och af presternas boning.