Birger

Birger, konung i Sverige 1290--1318, son af Magnus Ladulås och drottning Helvig, föddes 1280 och valdes 1284, redan under faderns lifstid, till dennes efterträdare. Vid tio års ålder uppsteg han på faderns tron. Tyrgils (Torgils) Knutsson förestod regeringen under hans minderårighet. Birger kröntes 1302, och Tyrgils utöfvade äfven sedermera såsom marsk ett stort inflytande på styrelsen. Ganska snart uppstod ett spändt förhållande mellan konungen och hans bröder Erik och Valdemar. Konungen misstänkte, att bröderna hyste förrädiska planer, och förklarade dem till sist biltoga, hvarefter de flydde till Norge, 1304. De återvände dock redan året derpå och ingingo en förlikning med B., hvars förstfödde son, Magnus, de erkände som faderns efterträdare. Konungen, dårad af deras låtsade vänskap, lät hösten 1305 fängsla och i början af 1306 aflifva marsk Tyrgils, men skördade lönen för sin trolöshet mot en hängifven tjenare, när han i slutet af Sept. s. å. på Håtuna gård i Upland öfverfölls af sina bröder, hvilka sedan intill början af 1308 höllo honom i fängelse på Nyköpings slott. För att återvinna friheten måste han med bröderna ingå en förödmjukande förlikning, genom hvilken dessa blefvo herrar i landet, men ovillig att hålla de aftvungna löftena, flydde han kort derefter till Danmark, med hvars konung, Erik Menved, gift med hans syster Ingeborg, han 1309 företog ett krigståg i Sverige ända upp till Nyköping, hvars slott han förgäfves belägrade. 1310 ingicks åter förlikning mellan bröderna; riket delades, och på Birgers lott föllo Helsingland, en mindre del af Upland äfvensom en liten del af Vestmanland, hela Södermanland, Nerike och Östergötland, Småland (utom Kalmar län), Gotland och en del af Finland. Öfver detta område regerade han, under svåra ekonomiska förhållanden, hvilka icke förbättrades genom härtåget till Gotland 1313. År 1317 fick han på Nyköpings slott besök af bröderna, hvilka han -- på inrådan af drotset Johan Brunkov -- lät fängsla, natten mellan d. 10 och 11 Dec. Sedan hertigarna aflidit eller bragts om lifvet, reste sig nästan allt folket mot konungen, som nu måste fly (1318) och sedan tillbragte sin återstående tid i Danmark. Han dog 1321 och begrofs i Ringsteds kyrka. B. var förmäld med Märta (Margareta), en dotter af den danske konungen Erik Glipping, med hvilken han hade tre söner och en dotter. Drottning Märta afled 1341 och är begrafven vid mannens sida. Konung Birger präglade inga mynt, som bära hans namn, och det har ännu icke lyckats att med säkerhet bestämma hvilka mynttyper tillhöra hans regering. Konungens sigill visar honom sittande, med spira och riksäpple i händerna, på en utsirad tron. Kontrasigillet visar folkungarnas slägtvapen. Hd.