Bixa

Bixa, bot. farmak., ett tropiskt växtslägte, typen för nat. fam. Bixaceae Lindl., kl. Polyandria L. Den mest bekanta arten är B. Orellana L., ett mindre träd, inhemskt i Amerikas varmaste delar samt odladt i östra Afrika och i Ostindien m. fl. st. De hjertformigt rundade, med styfva borst tätt besatta frukterna innehålla många frön, som äro inbäddade i en röd, mjuk massa. Om denna uttages och, genom knådning under vatten, befrias från fröna samt derefter torkas mer eller mindre fullständigt, får man den drog, som kallas Orleana. På somliga ställen får drogen under beredningen genomgå en viss grad af jäsning, och stundom lär, för att hindra hans intorkning, urin tillsättas, hvarigenom den viol-lukt, som tillhör den färska fruktmassan, förvandlas till en vidrig stank. God vara bör hafva angenäm (eller ingen) lukt och högröd färg samt vara fri från främmande inblandningar. Orleana innehåller två färgämnen, det röda bixinet och det gula orellinet, samt blir derigenom användbar till färgning af plåster, ost, chokolad m. m. Bixinet är föga lösligt, men orellinet deremot lättare lösligt i vatten. O. T. S.