Blyerts

Blyerts, miner., en allotropisk modifikation af grafit, förekommer i mineralriket sällan kristalliserad i sexsidiga taflor, men vanligen i form af fjälliga massor eller såsom smärre blad insprängd i flere bergarter, såsom gneis och kalksten. Samma modifikation af kol förekommer äfven i grått tackjern. Blyerts är ett blygrått eller jernsvart, affärgande, metallglänsande mineral, som ej angripes af syror och endast med stor svårighet kan förbrännas. I Sverige förekommer det insprängdt i små fjäll i Södertörns gneis, i större massor vid Norberg (Vesterås län), i Vesterbotten, Lappland m. fl. st. Utomlands finnes det i Tyskland, England, på Grönland, i Sibirien, på Ceylon o. a. st. De sämre och gröfre slagen af blyerts användas till smältdeglar och till öfverdrag på jernsaker, de finaste sorterna till ritstift. Det bästa råämnet till sådana hemtades förr ifrån de numera uttömda grufvorna vid Borrowdale i Cumberland. Nu för tiden kommer den finaste blyertsen från de af Alibert 1847 i Sibirien vid Batugol (nära den kinesiska gränsen) upptäckta grufvorna. P. T. C.