Boestra, fordom stad. Se Bostra.
*1. Boëthius, J. Uppgiften att B. i sin predikan fällt orden »Ve det land, hvars konung ett barn är» finnes ej i några samtida källor och ingår ej häller i anklagelsen, som rör hans skrifter. Jfr L. Petersson: »Prosten i Mora Jakob Boëthius» (1878).
4. Boëthius, Simon Johannes, historiker, universitetslärare, politiker, sonsons sonsons son af den bekante prosten B. i Mora (se B. 1), är son af prosten i Ål Daniel Edvard B. (född d. 15 Maj 1807, död d. 21 Febr. 1877) och föddes i Sälsnäs församling, Kopparbergs län, d. 6 Mars 1850. Han blef 1869 student i Upsala, der han 1875 aflade filos. licentiatexamen och efter att hafva försvarat afhandlingen Om svenska högadeln under konung Sigismunds regering I (införd i »Hist. bibl.», IV; belönt med Geijerska priset) 1877 promoverades till filos. doktor. S. å, kallades han till docent i historia vid Upsala universitet och utnämndes 1879 derjämte till lektor i historia, geografi och modersmålet vid Upsala högre allmänna läroverk. Efter en studieresa till Paris 1885–86, hvars resultat föreligger bl. a. i det förträffliga verket Den franska revolutionen, dess orsaker och inre historia 1789–1799 (1887: öfvers. till danska 1890), utnämndes han 1889 till e. o. professor vid Upsala universitet. 1893–95 var han censor vid mogenhetsexamina. Utom ofvan anförda arbeten har B. författat Den franska revolutionens historia (i »Illustr. verldshistoria», d. 5, 1878), en afdelning af Sverige under partitidehvarfvet (åren 1755–1809, i den af Hj. Linnström utgifna »Sveriges historia», d. 5. 1879; skildringen af förra delen af tidehvarfvet, åren 1718–54, har B. för samma verk bearbetat efter R. Tengbergs efterlemnade manuskript), Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1094–1096 (i »Hist. tidskr.», 1884–86), Gustaf IV Adolfs förmyndareregering och den franska revolutionen (dersammast. 1888–89), Några anmärkningar om uppkomsten och karaktären af Frihetstidens författning (dersammast., 1891), Några drag ur historien om härjningarna på svenska ostkusten 1719 (i »Nord. tidskr.», s. å.), Maria Stuart i ny belysning (dersammast., 1892), En konflikt mellan konung Fredrik och Sekreta utskottet (i »Hist. tidskr.». s. å.), Om Engelbrekt Engelbrektsson och betydelsen af hans verk (i föreningen Heimdals »Folkskrifter», 1893). Han har vidare utgifvit en samling urkunder såsom »Bihang till B. von Schinkels Minnen ur Sveriges nyare historia» (3 dlr, 1880–83) och »Statsrådet Johan Albert Ehrenströms efterlemnade historiska anteckningar» (2 dlr, 1882–83), vidare »Lärobok i Gamla tidens historia på grundvalen af G. V. Schottes lärobok» (1894) och Historisk läsning för skolan och hemmet. Allmänna historien. I. Forntiden (1895), ett af de bästa arbeten i sitt slag. Dessutom har han författat åtskilliga tal och tidskriftsartiklar samt ett betydande antal uppsatser på det historiska området i »Nordisk Familjebok».
Upsala stad utsåg B. till den ene af sina representanter i Andra kammaren för perioderna 1891–93 och 1894–96. Vid riksdagen slöt han sig till Nya landtmannapartiet, af hvars förtroenderåd han var medlem 1893–94, och ingick vid Gamla och Nya landtmannapartiets förening 1895 i det förenade partiet. Han har kraftigt uppträdt, bl. a. i en motion 1891, för en ombildning af unionen på grundvalen af lika rättigheter och skyldigheter, vidare för stärkande af landets försvar, för skydd åt det svenska arbetet och verkliga reformer till förbättrande af kroppsarbetarnas ställning. — B:s broder Daniel Edvard B. (född i Grythyttan, Örebro län, d. 24 Febr. 1834, domkyrkosyssloman i Vesterås 1870, kyrkoherde i Ål 1877) har skrifvit Betraktelser öfver Guds ords sanning och kraft till salighet (1876), Betraktelser vid kyrkoårets högtider (1878), Nattvardsbok (1879) m. fl. skrifter af religiöst innehåll. — En annan af hans bröder, Gustaf Emil B. (född i Säfsnäs d. 10 Juni 1839, disponent för korkfabriksaktiebolaget i Stockholm 1871), har uppfunnit korkskärningsmaskiner, som belönats af Vetenskapsakademien och fått stor användning inom och utom Sverige (jfr Korkfabrikation).