Sida 484
vidsträckta resor återkom han omkr. 1650 till fädernestaden, men flyttade efter 1668 till Paris. I afseende på ämnen och behandlingssätt står han Fyt nära, men är mera vanlig i föredraget, dock utan slapphet, och är i koloriten kyligare. Af hans hand finnas ett stilleben i Lilles museum och ett annat med en svan och jaktredskap i Rotterdam, bägge signerade med hela namnet. För öfrigt har han med sina initialer märkt fyra taflor i Madrids museum samt en åsna med kökssaker (i Kassels galleri). Dessutom finnas taflor af honom i München, Frankfurt a. M. och Schwerin. C. R. N.
Boendale [boun-], Jan van, holländsk medeltidsskald. Se Holländska literaturen, sp. 1421.
Boëresco, Basile, rumansk politiker, född i Bukarest 1830, död i Paris 1883, studerade juridik i Paris, blef 1858 professor i handelsrätt i Bukarest, 1859 deputerad och tillhörde sedan 1860 ministèren, 1879–81 såsom utrikesminister. Hån arbetade for Donaufurstendömenas förening samt genomdref judarnas emancipation och makternas erkännande af Rumaniens suveränitet. B. utgaf åtskilliga statsrättsliga och juridiska arbeten.
*Boers [bours], Holl., »bönder», efterkommande af forna holländska kolonister i Syd-Afrika, nu väsentligen boende i Syd-afrikanska republiken (Transvaal, se d. o.) och Oranjeflodsrepubliken, till mindre del i Kapkolonien. Holländarna hade i förra hälften af 1600-talet eröfrat sydspetsen af Afrika, och holländska ostindiska kompaniet ditförde kolonister dels från Java, dels från moderlandet, hvilka 1652 anlade Kapstaden. Fjerran från verldslifvet och rönande föga inflytande af de mot århundradets slut till Kap inflyttade franske hugenotterna, fasthöllo de med förvånansvärd seghet vid sitt hemlands språk och fäderneärfda seder. Hällre än att underkasta sig engelsmännen, hvilka 1795 blefvo herrar i Kaplandet, drogo de sig efter 1814 in åt landet på andra siden Oranjefloden, der de under hårda strider med kaffrarna bildade de båda ofvannämnda republikerna, som ock, ehuru först efter mycken blodsutgjutelse, erkänts af engelsmännen. Boers äro företrädesvis boskapsuppfödare; får och nötkreatur bilda kärnan i deras förmögenhet, och enär de för sina hjordar behöfva stort utrymme, äro boers i allmänhet stora jorddrottar, men låta jordbruksarbetet utföras af infödingar, hvilka de behandla öfvermodigt och strängt. Boers' dagliga arbete består i att sörja för boskapen, som drifves ut om morgonen och åter hem om aftonen. Kött utgör ock i allmänhet deras vigtigaste näring. Boers veta ej af någon lyx, någon beqvämlighet, men ej häller någon fara. Till karakteren äro de mycket rättframma och naturliga och, ehuru regeringsformen är republikansk, i allmänhet konservativa i sin tankegång. På mod och tapperhet hafva de aflagt många bevis i sina strider mot kaffrer och engelsmän, som oftast dukat under för deras säkra skott. I hela Syd-Afrika finnas inga bättre ryttare och säkrare skyttar än boers. Bostäderna äro mycket enkla, byggda af bräder och torftigt möblerade. På yttre renlighet slösas ej mycket, och boers sofva ofta om natten i sina gångkläder, som bestå af blå byxor, tätt åtsittande kort jacka, bastskor och, utomhus, halmhatt. I religiöst afseende äro de stränga kalvinister, och lifvet är prägladt af nyktert allvar; äfven öfver de större festligheterna, konfirmationer, förlofningar, bröllop, hvilar en oändligt prosaisk stämning. Att boers ega förmåga af politisk verksamhet, hafva de visat genom grundläggandet och utbildandet af de båda syd-afrikanska republikerna. För öfrigt hafva genom engelsmännens civilisatoriska inflytande de under skilda statsförhållanden lefvande boers småningom undergått förändringar i lefnadssätt och äfven i karakter. Mindre oböjlighet, större förmåga att underordna sig en mera utvecklad statsbildnings fordringar visa boers i Kaplandet: i Oranjefristaten möter man en hög grad af bildning och välmåga; kärfvast, ja ofta ytterst envisa visa sig boers i Transvaal gent emot den invandrade europeiska befolkningens kraf. Boers sakna industriella anlag: den industri och företagsamhet, som finnas inom deras land, äro framkallade af invandrade européer (uitlanders). Mycket karakteristiskt är att folket såväl n. som s. om Vaal så länge som möjligt satt sig emot byggandet af jernvägar i sitt för sådana synnerligen lämpliga land. Först afundsjuka mot Natal och den omsider vaknande insigten om egen fördel förmådde efter upptäckten af guldfälten Transvaals folk att gripa sig an med byggandet af en jernväg, från Pretoria till Delagoaviken, och att samtycka till jernvägens fortsättning från Bloemfontein öfver Vaalfloden. Om den historiska utvecklingen af boersstaterna se Natal, Oranjeflodsrepubliken och Transvaal.
Boesen, Johannes, dansk målare, född d. 5 Aug. 1847 i Köpenhamn, vardt 1863 elev vid konstakademien derstädes och åtnjöt jämväl handledning af landskapsmålaren P. C. Skovgaard. B. har deltagit i utställningarna sedan 1868 och vunnit namn såsom en af den yngre skolans intelligentaste landskapsmålare. 1869 och 1875 vann han den Neuhausenska premien, 1886 innehade han akademiens reseunderstöd, och 1894 vann han dess årsmedalj. Han återgirver med förkärlek det danska sommarlandskapet. Ph. W.
Boestra, fordom stad. Se Bostra.
*1. Boëthius, J. Uppgiften att B. i sin predikan fällt orden »Ve det land, hvars konung ett barn är» finnes ej i några samtida källor och ingår ej häller i anklagelsen, som rör hans skrifter. Jfr L. Petersson: »Prosten i Mora Jakob Boëthius» (1878).
4. Boëthius, Simon Johannes, historiker, universitetslärare, politiker, sonsons sonsons son af den bekante prosten B. i Mora (se B. 1), är son af prosten i Ål Daniel Edvard B. (född d. 15 Maj 1807, död d. 21 Febr. 1877) och föddes i Sälsnäs församling, Kopparbergs län, d. 6 Mars 1850. Han blef 1869 student i Upsala, der han 1875 aflade filos. licentiatexamen och efter att hafva försvarat afhandlingen Om svenska högadeln under konung Sigismunds regering I (införd i »Hist. bibl.», IV; belönt med Geijerska priset) 1877 promoverades till filos. doktor. S. å, kallades han till docent i historia vid Upsala universitet och utnämndes 1879 derjämte till lektor i historia, geografi och modersmålet vid Upsala
Källa: Project Runeberg · ·
