Bokhara (Bochara, Buchara). 1) Kanat i Central-Asien (Turkistan), beläget mellan 37° och 41° n. br. samt 62° och 71° ö. lgd samt
innefattande 227,550 qv.-kilom. (4,100 qv.-mil). Omkr. 3,000,000 innev. Landet gränsar i n. till ryska Turkistan, i s. till Afganistan och i v. till Kivas öcken. Den östre delen är bergig med fruktbara floddalar; den vestre utgöres hufvudsakligen af stepper. Jorden är odlad endast här och der vid floderna, på den af dem vattnade salthaltiga lermarken. Rörlig sand betäcker ofta dalarnas lerbotten. Bland floderna märkas Amu och den guldhaltiga Serafsjan, vid hvars fruktbara och tätt bebyggda stränder finnas frukt-, mullbärs- och bomullsanläggningar samt fält med kurbits, meloner, korn, hvete och majs. Klimatet är torrt och helsosamt, under sommaren + 32,5°--37,5° C., men under vintern så strängt, att floderna tillfrysa och snön ligger 1/3--2/3 m. (1--2 f.) högt. I Okt. och Febr. blåsa häftiga nord- och nordvestvindar, som göra stor skada derigenom att de hvirfla upp öckensanden och drifva den inåt det bebodda landet. Bergen lemna guld, salt, svafvel, alun och salmiak. Bomull och siden alstras i stor myckenhet. Dessutom odlas ris, råg, korn, hirs, majs, sesam, meloner, fikon, bomull, krapp, tobak, hampa, vin m. m. Landets urinnevånare äro de åkerbrukande "tadsjiks", persernas stamfränder. I B. bo vidare de turkiske usbekerna, hvilka eröfrat landet, samt de nomadiserande turkomanerna, och dessutom araber, perser (mestadels ditförda som slafvar), kirgiser, hinduer och judar. De språk, som mest talas, äro turkiska och persiska. Islam (sunnasekten) är den herskande religionen. Den ena hälften af befolkningen lefver som nomader, den andra af landtbruk och handtverk. Med Ryssland, Afganistan, Indien och Kina är handeln betydlig; värdet af omsättningen lär öfverstiga 25 mill. kr. om året. Styrelsen är en ärftlig despotism. Herskaren kallades förr kan, men benämnes numera emir och erkänner sultanen i Konstantinopel såsom sin andlige öfverherre. Den civila förvaltningen handhafves af presterna och är grundad på koran och dess kommentarier. En högskola finnes, dessutom 200 "medresseh" (kollegier), med 80 lärjungar i hvardera, och 2,000 folkskolor med 160,000 lärjungar. Hären -- 20,000 ryttare och 5,000 man fotfolk -- är illa väpnad. Statsinkomsterna, hvilka utgå af tullarna samt af den "koppskatt" (personskatt), som icke-muhammedaner skola betala, och af landtbrukets afkastning, uppgå till 3--6 mill. kr.
Bokhara jämte kringliggande trakt benämndes i forntiden Sogdiana. Det blef införlifvadt med persiska riket och stod ända till detta väldes störtande (641 e. Kr.) i beroende deraf. Sedermera drogo än mongoliska horder och än araber genom landet, hvadan detta sällan åtnjöt politisk sjelfständighet. 909 blef det eröfradt af samaniderna, och mot slutet af 10:de årh. kom det under seldsjukernas välde. När detta, omkr. ett århundrade senare, gick under, bildade landet kärnan af det kovaresmiska riket, hvilket 1219 eröfrades af Dsjingis Kan, som der anställde de grymmaste härjningar. B:s välstånd uppblomstrade åter under hans efterträdare. 1370 eröfrades landet af Tamerlan, som valde Samarkand till residens. I timuridernas händer förblef landet till omkr. 1500, då styrelsen öfvergick till de usbekiske kanerna. Dessa förmådde lika litet som de 1597 till väldet komne aschtarkaniderna och det sedan 1784 regerande huset Mangit uppehålla förfallet. Kanerna af B. voro i ständiga fejder med kanerna af Kiva och Kokand samt andra smärre grannfurstar. 1866 kom B. i strid med Ryssland, som i fredsslutet 1868 behöll den nordöstre delen af landet (Samarkand och ett par andra distrikt). Då kanen under ryska fälttåget mot Kiva 1873 visat sig vara en tillförlitlig och nyttig bundsförvandt, gåfvo ryssarna honom såsom belöning den sydvestre delen af det af dem eröfrade landet på högra stranden af Amu. Emellertid har B. genom fördrag och andra omständigheter blifvit nästan en vasallstat under Ryssland. -- 2) Hufvudstad i landet Bokhara, belägen 400 m. (1,350 f.) öfver hafvet, i en bördig oas, vid kanalen Shehri-Rud. 70-tusen innev. Staden bildar en trekant och är väl befäst. Af byggnaderna märkas citadellet, emirens palats, moskén Masjid Baliand och ett karavanseraj (karavanhärberge), som skall vara det största i verlden. Betydlig handel. A. B. B.