Bonapartister

Bonapartister, ett politiskt parti i Frankrike, som arbetar för huset Bonapartes anspråk på tronen. Det uppstod under Karl X:s (1824–30) och Ludvig Filips (1830–48) regeringar och hjelpte Napoleon III till makten (1848). Efter hans fall (1870) började snart partiet under ledning af Rouher (se d. o.) åter vinna styrka och betydelse, men led ett svårt afbräck genom kejsarens son Ludvig Napoleons död d. 1 Juni 1879. Familjens nye chef, Napoléon Joseph Charles Paul, »prins Napoléon» — efter sin fader ofta kallad Jérôme — var hvarken aktad eller omtyckt samt stötte genom sin liberalism ifrån sig partiets i regel konservativa medlemmar. Rouher drog sig tillbaka. När 1884 prins Napoléon råkade i stridigheter med sin son Victor, uppstod en splittring inom partiet, af hvars medlemmar en del förblef fadern trogen, men andra under Cassagnacs ledning hyllade Victor som pretendent. Den förra fraktionen, som var mer liberal, kallade sig »Jérômister», den senare, konservativa delen »Victoriens». Valen d. 4 Okt. 1884, som egde rum under missnöjet öfver Tongkingexpeditionen samt industriens och handelns betryckta läge, skaffade partiet omkr. 80 platser i deputeradekammaren. Men både fader och son måste snart lemna landet till följd af pretendentlagen af d. 23 Juni 1886, hvarvid den förre begaf sig till Schweiz, den senare till Bruxelles. 1888 understödde partiet general Boulanger och förlorade derigenom mesta delen af sitt anseende, så att de vid 1889 års val behöllo blott 60 platser. Efter prins Napoléons död (1891) är sonen Victor ensam innehafvare af de bonapartistiska anspråken. J. Fr. N.