Borås

*Borås hade vid 1894 års slut 9,645 innev. Taxeringsvärdet var s. å. 8,087,100 kr., deraf 524,600 kr. för jordbruksfastighet, satt till 8 1/2 mtl. Det höga taxeringsvärdet å stadens jordar beror derpå att dit höra, utom 16 »länderier» och några fabriker, 5 förstäder, bebyggda med omkr. 400» boningshus, med en befolkning af omkr. 5,000 pers., företrädesvis arbetare. Staden har äfven elementarläroverk för flickor samt en lägre teknisk yrkesskola. Någon veterinärinrättning finnes icke. 1894 fick staden elektricitetsverk för belysning. Staden har under de båda sista årtiondena gått betydligt framåt, i synnerhet i industriel rörelse, hvars förkofran väsentligen underlättats genom de många jernvägsförbindelserna, näml. utom den nämnda B.–Herrljungabanan (42 km.) Varberg–Boråsbanan (85 km., öppnad 1880), Kinds härads jernväg till Svenljunga (38 km., öppnad 1885) samt jernvägen Göteborg–Borås (61 km., öppnad 1894); nyligen har koncession sökts för en linie B.–Vernamo–Altvesta. 1893 hade staden 37 fabriker i gång (bl. a. 3 mek. verkstäder, 5 bomullsväfverier, 2 bomullsgarnsspinnerier, 1 trikåfabrik, 1 segel- och tältduksfabrik, 2 kattuntryckerier, 7 färgerier, 1 snickerifabrik), med 1,829 arbetare, ett tillverkningsvärde af 6,322,138 kr. och en fabriksrörelsen påförd bevillning af 3,804 kr., samt 111 handtverkare, med 201 arbetare. Handlandenas antal 1894 var 156, hvilka i bevillning erlade kr. 2,848. Stadens tillgångar upptogos 1893 till 1,181,452 kr., dess skulder till 1,086,363 kr.