Borgareskolor l. Lägre realskolor (T. Bürgerschulen, Mittelschulen) äro läroanstalter, afsedda att meddela ett mått af allmän medborgerlig bildning, som öfverstiger folkskolans, men icke sträcker sig så långt som realskolans eller den lärda skolans. Undervisning meddelas der
företrädesvis i sådana färdigheter och kunskaper, som äro af praktisk betydelse för dem, hvilka efter afslutad skolkurs egna sig åt handel och näringar eller lägre befattningar i statens och kommunens tjenst. Liksom i folkskolan går undervisningssättet mera ut på öfningar och på meddelandet af vetenskapernas resultat än på införandet i den vetenskapliga metoden. Emellertid finnas många borgareskolor, hvilkas uppgift är högre, och det är ofta omöjligt att i verkligheten uppdraga någon bestämd skilnad mellan dem och realskolorna. Särskildt gäller detta om Tyskland, der t. ex. flere "höhere bürgerschulen" meddela t. o. m. ett högre kunskapsmått än åtskilliga af realskolorna, hvilka likaledes sinsemellan förete högst betydande olikheter. Vid orden borgareskola och realskola fäste man ursprungligen ungefär samma begrepp, och den nämnde åtskilnaden har först småningom utbildats under de sista femtio åren, i sammanhang med de borgerliga yrkenas ökade anseende och ett större bildningsbehof hos den lägre medelklassen. Borgareskolan utgör nu, vid sidan af realskolan, i flere land ett konstituerande led i den allmänna skolorganisationen.
Dessa läroanstalter, i hvilka i allmänhet skolafgift erlägges, äro på några ställen bekostade af staten, men oftast af staten och kommunen i förening eller af kommunen allena. I sistnämnda fall är det vanligen kommunen ensam, som bestämmer läroverkens inrättning och undervisningsplan; i allmänhet utöfvar den i nämnda hänseende ett stort inflytande äfven på de läroverk, som helt eller delvis bekostas af staten. De undervisningsämnen, som förekomma i borgareskolorna, äro ungefär de samma som folkskolans, med tillägg af ett eller flere främmande lefvande språk, hvarjämte naturvetenskaperna hafva ett vidsträcktare utrymme. Dessa skolor äro merendels indelade i ett-åriga klasser, hvilkas antal på några ställen i Tyskland uppgår ända till 8 eller 9; vanligen äro de likväl icke så många. I Bajern (der inträdesåldern är 12--14 år) är kursen treårig, i Sachsen sexårig (från 7 l. 8 till 14 l. 15 år), i Belgien ("écoles moyennes") vanligen sexårig, i Nederländerna två--femårig. I Tyskland har det lifligaste tankeutbyte egt rum angående behofvet och anordningen af borgareskolor. I Danmark inrättades borgareskolor redan 1739, då i omkr. 30 småstäder latinskolorna upphäfdes och ersattes af danska borgareskolor. F. n. ega de fleste städer jämte och ofta i förbindelse med sina folkskolor äfven borgareskolor. Under det att flertalet af dessa föga höja sig öfver folkskolans bildningsmått, gifves det dock andra, som i fråga om läroämnen och kurser närma sig de högre statsskolorna. Samma förhållande torde ega rum i Norge, hvars borgareskolor äro kommunala, men i allmänhet ställda under stiftsdirektionens tillsyn. Äfven i Sverige hafva ett slags borgareskolor funnits (se Apologistklass), men de upphäfdes 1849. På senare tiden hafva röster höjt sig för deras återupprättande. Den 1870 tillsatta skolkomitén föreslog, att sådana skolor under namn af pedagogier skulle dels upprättas, dels träda i stället för de nuv. pedagogierna. Vid 1873 års riksdag (i en till särskilda utskottets betänkande fogad reservation) föreslog A. Ehrensvärd, att alla pedagogier samt två- och tre-klassiga elementarläroverk skulle indragas och ersättas af lägre realskolor, eller s. k. borgareskolor. Emellertid har i denna fråga ännu intet vidgjorts hvarken från statens eller kommunernas sida.
Stockholms borgareskolor äro ett slags söndags- och aftonskolor, ämnade att meddela arbetare de för en medborgare oundgängligaste kunskaperna. De stiftades 1836 af sällskapet "Det redliga förbundet", upphörde tillika med detta sällskap 1841, men återupprättades 1842 af "Sällskapet till befrämjande af Stockholms stads borgareskola". F. n. finnas 4 sådana skolor (eller afdelningar) i olika trakter af staden. Undervisningstiden, ursprungligen 4 timmar i veckan, är nu 9 timmar. Sedan 1853 meddelas detta slag af undervisning på 4 stadier: religionsskolan (kateketskolorna), lägre realskolan (handtverksskolorna), högre realskolan (egentliga borgareskolan) och tekniska skolan (slöjdskolan). I de församlingar, der både handtverksskola och borgareskoleafdelning finnas, äro dessa förenade till en läroanstalt, hvilken bär det gemensamma namnet "borgareskola". -- De s. k. stafvareklasserna, hvilka utgjorde en afdelning af kateketskolorna, indrogos efter den för några år sedan skedda omgestaltningen af samfundet "Pro fide et christianismo".