Borgareskolor

*Borgareskolor. Stockholms borgareskola undergick 1882, då Stockholms stadsfullmäktige tillerkände skolan ett större anslag, en genomgripande reorganisation och torde numera lämpligast kunna betecknas såsom en efter hufvudstadens särskilda behof afpassad folkhögskola med öfvervägande praktisk riktning. Skolan, hvarmed de i vissa församlingar förut befintliga s. k. handtverksskolorna redan före nämnda omdaning sammansmält, arbetar på fyra linier: 1) de lägre skolafdelningarna (f. n. 7 till antalet, med lokaler i olika stadsdelar), der undervisning meddelas i modersmålet, skönskrifning, aritmetik och bokföring åt sådana personer, som i dessa stycken behöfva fullständiga sin folkskolebildning: 2) den högre skolafdelningen, der undervisningen är koncentrerad kring handelsvetenskapliga läroämnen och främmande språk; 3) föreläsningslinien, med populära föreläsningar i humanistiska och naturvetenskapliga ämnen; samt 4) teckningsafdelningarna å Södermalm (f. n. 2 till antalet), som tillhandahålla i tekniskt yrke anställda personer inom denna stadsdel en elementär undervisning i fri handsteckning och geometrisk konstruktionsritning. — Skolan lyder under en styrelse, sammansatt af dels 7 ledamöter, som utses af »Sällskapet till befrämjande af Stockholms borgareskola», dels ett antal delegerade för de territoriella hufvudstadsförsamlingarnas skolråd, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms arbetareförening. — Under senaste läroår (1894–95) räknade skolan 523 manliga och 363 qvinliga lärjungar. Räkenskaperna för 1894 utvisade en behållning af 75,447 kr. 87 öre. P. F.