Sida 513
som 1861 flyttade till Örebro, blef 1868 student i Upsala och idkade der i två år företrädesvis zoologiska studier, men inträdde hösten 1870 i konstakademiens principskola. Sedan han genomgått princip- och antikskolorna samt i tre år idkat studier i modell- och målareskolorna under J. Boklund, Aug. Malmström och J. W. Wallander, afreste han i sällskap med A. Hagborg och G. Pauli till Paris, der han utöfvade sjelfständig konstnärlig verksamhet till sommaren 1878, och hvarifrån han hemsände bl. a. Anna Rossi och I oskyldighetens tillstand (Lunds universitets konstmuseum), med hvilken senare han deltog i världsutställningen i Paris 1878. Med understöd af ett stipendium af konstakademien vistades B. å nyo vintern 1882–83 i Paris och utställde på salongen 1883 en vinterbild, 20 grader kallt, samt djurmålningen En väntjenst. B. har sedan 1883 varit bosatt i Örebro. Den flitiga artistiska verksamhet, som han der utöfvat, har omfattat såväl porträtt som bilder ur allmogelifvet och djurmålningar; särskildt har B. med stort intresse egnat sig åt framställningar af våra skogars ståtligaste villebråd, elgen. Bland B:s arbeten under denna tid må här nämnas En gåsvaktare, Ingen ros utan taggar (1885), I kägelklubben, Ett fynd (1886), En gammal skojtickare 0887). Elgoxe (1888), Elgar anande fara, Alles todt (1890), Elgar i fred och ro (1891), Elgar på flykt för drefvet (1892), Elgfamilj (1893, Nationalmuseum), Torgdag i Örebro (1894). Dessutom har B. utfört porträtt af rektor L. Phragmén i Örebro, bruksegaren N. Sundin och professor Hj. Lindgren i Lund m. fl. B., som 1883 blef agré af Akademien för de fria konsterna, anslöt sig till Konstnärsförbundet och deltog i dess utställningar, till dess Svenska konstnärernas förening 1892 trädde i verksamhet. Sedan dess har han deltagit i sistnämnda förenings utställningar. K. W–n.
*Borgare. Angående valen till borgareståndet i Finland (sp. 901) må anmärkas, att numera är valberättigad enhvar medlem af stadskommun, som är i staden skattskrifven. Dock äro från valrätt uteslutna: qvinnor, de som höra till annat stånd, kofferdisjömanskapet, gemenskapen vid militären, vaktbetjening, äfvensom personer, anställda i annans tjenst, daglönare o. dyl. A. G. F
*Borgareskolor. Stockholms borgareskola undergick 1882, då Stockholms stadsfullmäktige tillerkände skolan ett större anslag, en genomgripande reorganisation och torde numera lämpligast kunna betecknas såsom en efter hufvudstadens särskilda behof afpassad folkhögskola med öfvervägande praktisk riktning. Skolan, hvarmed de i vissa församlingar förut befintliga s. k. handtverksskolorna redan före nämnda omdaning sammansmält, arbetar på fyra linier: 1) de lägre skolafdelningarna (f. n. 7 till antalet, med lokaler i olika stadsdelar), der undervisning meddelas i modersmålet, skönskrifning, aritmetik och bokföring åt sådana personer, som i dessa stycken behöfva fullständiga sin folkskolebildning: 2) den högre skolafdelningen, der undervisningen är koncentrerad kring handelsvetenskapliga läroämnen och främmande språk; 3) föreläsningslinien, med populära föreläsningar i humanistiska och naturvetenskapliga ämnen; samt 4) teckningsafdelningarna å Södermalm (f. n. 2 till antalet), som tillhandahålla i tekniskt yrke anställda personer inom denna stadsdel en elementär undervisning i fri handsteckning och geometrisk konstruktionsritning. — Skolan lyder under en styrelse, sammansatt af dels 7 ledamöter, som utses af »Sällskapet till befrämjande af Stockholms borgareskola», dels ett antal delegerade för de territoriella hufvudstadsförsamlingarnas skolråd, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms arbetareförening. — Under senaste läroår (1894–95) räknade skolan 523 manliga och 363 qvinliga lärjungar. Räkenskaperna för 1894 utvisade en behållning af 75,447 kr. 87 öre. P. F.
*Borgareväpning. Borgareväpningen i Norge är afskaffad.
Borgarhjort. Se Tora.
Borga slott. Se Visingsö.
*Borgeby, socken. 1,115 har. 761 innev. (1894). — Inom socknen ligger vid Löddeån Borgeby gård, ett urgammalt gods med qvarlefvor i de gamla byggnaderna af det forna befästa slottet.
*Borgen. Om uppbördsborgen se d. o.
Borgenström, Karl, stenograf. Se Stenografi, sp. 500.
Borgerdaad [-dåd], Medaillen for. Se Norge. sp. 1371.
*Borgerhout, en östlig lörstad till Antwerpen, hade 28,882 innev. 1890.
*Borgerlig tid. Jfr Tid, sp. 269, och A. Möller: »Borgerlig tid och verldstid» (akad. program. Lund, 1892).
*Borgerskapets enkhus flyttade 1879 från sin lokal vid Hamngatan N:r 18 (nuv. Sveasalen) till Norrtullsgatan N:r 45. Dess reglemente är af d. 4 Juli (ej Juni) 1724.
Borgerskapets femtio äldste. Se Femtio äldste.
Borgfors, jernbruk. Se Baggå. Suppl.
*Borghese. Genom olyckliga affärsföretag, hufvudsakligen djerfva byggnadsspekulationer i Rom, har den nuv. hufvudmannen för familjen B., furst Paolo (f. 1845), sonson till C. F. L. B:s broder Francesco, förlorat större delen af sin förmögenhet, så att en stor del af familjens dyrbara vetenskapliga och konstsamlingar 1891 och 1892 måste genom auktioner försäljas. Familjearkivet förvärfvade påfven Leo XIII åt Vatikanen.
*Borgholm hade 862 innev. 1894. Dess areal är 59 har. Taxeringsvärdet 1894 var 782,400 kr., deraf 1,000 kr. för jordbruksfastighet. I spetsen för förvaltningen står »stadsstyrelsens ordförande». För riksdagsmannaval till Andra kammaren är B. med Visby förenadt till en valkrets. 1879 skildes staden från Köpings pastorat och utgör nu ett regalt pastorat. Ny kyrka invigdas s. å. Antalet fabriker 1893 var 6, med 7 arb. och ett tillverkningsvärde af 23,154 kr.; handlandenas antal s. å. var 31, med en bevillning af 436 kr., och handtverkarnas 28, med 25 arb. och en bevillning af 50,5 kr. 1894 egde staden 2 segelfartyg, om 72 tons. Pedagogien indrogs 1891. Sedan 1892 är staden egare af dervarande badanstalt. — För besökare af Borgholms slott finnas handböcker af C. Rydström: »Borgholms slott» (1882) och J. M. Lindstedt: »Ölands och Borgholms slotts historia» (2:dra uppl. 1885).
Källa: Project Runeberg ·
