Börglum, fordom kungsgård i Hjörrings amt, Ålborgs stift. Der vistades konung Knut den helige, när vendelboarna 1086 började sitt uppror mot honom. Omkr. 1128 skänktes kungsgården till premonstratenserna (hvitbröderna), och så uppstod det berömda Börglum kloster, hvilket en längre tid var säte för biskopen i det kringliggande Börglum stift. Vid reformationen indrogs klostergodset och förlänades åt
den afsatte biskopen Styge Krumpen, hvarefter det innehades af flere adelsmän. De förste lutherske biskoparna i Börglum stift bodde på B.; först den tredje, Laurits Nielssön, flyttade (1554) till Ålborg, efter hvilken stad stiftet sedan fick sitt namn. 1623 lades B. under den nyupprättade riddareakademien i Sorö, och 1669, efter upphörandet af nämnda akademi, blef det enskild egendom. Den gamla stiftskyrkan utgör f. n. herregårdens ena flygel och är genom sitt läge ett vigtigt sjömärke.