Börs

Börs (af Lat. bursa, penningepung), offentlig byggnad, i hvilken köpmän, mäklare, redare, fartygsbefälhafvare m. fl. sammanträda för att rådpläga om sina affärer samt för att sälja eller köpa varor och vexlar. I Europa började inan icke förr än i 16:de årh. uppföra särskilda byggnader för detta ändamål; förut hade man samlats på centralt belägna broar, torg o. s. v. I London, Paris, Amsterdam, Petersburg, Antwerpen, Hamburg och Bremen m. fl. städer äro börsbyggnaderna präktiga palats. I Stockholm sammanträdde köpmännen, för affärers uppgörande, länge på Stortorget och tyska kyrkogården. 1661 beslöts på allmän rådstuga, att en börs skulle uppföras. Först 1754 började man dock med allvar tänka på att verkställa detta beslut. Enär staden ej kunde för egna medel uppföra byggnaden, medgåfvo kongl. maj:t och riksens ständer 1757 att för nämnda ändamål skulle läggas en börsafgift å alla varor, som sjöledes infördes till Stockholm eller utfördes derifrån. 1707 började byggnadsarbetet, men bedrefs så långsamt, att börsen icke blef färdig förrän 1770. Den s. k. börsafgiften upptogs ända till 1837. Göteborg eger ett ståtligt börshus, och åtskilliga bland Sveriges mer betydande handelsstäder hafva börslokaler. -- I några af utlandets större affärsstäder finnas börser för enskilda vigtiga affärsgrenar; så har London en spanmålsbörs (corn exchange), en kolbörs (coal exchange) samt en börs för sjöfarts- och försäkringsaffärer ("Lloyds"). Leipzig har en bokhandelsbörs -- i sitt slag den enda i verlden. I somliga städer finnas i närheten af börsen samlingsställen, der affärer uppgöras vid de tider, då börsen är stängd. På detta sätt har "boulevardbörsen" och "aftonbörsen" i Paris uppkommit. -- Fondbörs kallas de börsaffärer, hvilka omfatta obligationer, aktier och andra dylika värdepapper.