Bovallius, Robert Maurits, ämbetsman, historisk forskare, föddes d. 24 Maj 1817 i Berg socken i Vestmanland, genomgick skola och gymnasium i Vesterås, blef 1836 student i Upsala, promoverades 1842 till filos. doktor samt blef s. å. e. o. amanuens i Riksarkivet och docent i fäderneslandets historia vid Upsala universitet. I slutet af 1845 flyttade han till Stockholm för att uteslutande egna sig åt studier och tjenstgöring i Riksarkivet. I detta ämbetsverk befordrades han 1847 till amanuens, 1853 till aktuarie vid den historiska afdelningen och 1874 till riksarkivarie. 1848--66 tjenstgjorde han som sekreterare i Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. B. har jämväl haft många andra vigtiga uppdrag. Han tjenstgjorde bl. a. såsom protokollsförande i den komité, som under kanslerens, d. v. kronprinsens, ordförandeskap utarbetade förslag till 1852 års statuter för universiteten, var 1874--76 kanslerssekreterare för universiteten i Upsala och Lund, 1865--74 ledamot af öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor och har sedan 1872 varit medlem af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk (elementarläroverk). Utom sin gradualafhandling, De forma regiminis Sueciae MDCXXXIV confirmata (om 1634 års regeringsform, 1842), och sitt docentspecimen, De institutione nobilium in patria saeculo XVII ex actis publicis (om adeln i Sverige under 1600-talet, s. å.), samt uppsatser i tidskrifter har B. författat en Berättelse om riksdagen i Stockholm 1713--14, hvilken 1844 belönades med Svenska
akademiens stora pris, och en särdeles värderik afhandling Om svenska statsskickets förändring efter Karl XII:s död, hvilken utgjorde hans inträdestal i Vitterhets historie och antiqvitets akademien, af hvilken han blef ledamot 1853.