Bovio

Bovio, Giovanni, italiensk rättslärd och politiker, f. 1838 i Trani, är docent i rättsfilosofi och rättshistoria vid universitetet i Neapel. Lysande talare, är han sedan 1876 medlem af deputeradekammaren, hvarest han framstått som de radikales ledare, häftig motståndare till påfvedömet och kyrkan samt förfäktare af Italia irredenta (i sällskapet derför är han vice-president). B. har ifrigt deltagit i agitationerna för allmän rösträtt och för upphäfvande af garantilagen (se Italien, sp. 923–924). Han är en fritänkare och republikan, en idealist i Mazzinis anda, som handlar i enlighet med sin öfvertygelse, en ädel karakter, som aftvingar äfven motståndarna aktning. B. har författat flere ganska högt skattade juridiska arbeten, bl. a. Corso di scienza del diritto, Saggio critico del diritto penale e del fondamento etico (3:dje uppl), Filosofia del diritto, Storia del diritto in Italia (1883) och Dottrina de' partiti in Europa. Hans stil är flytande på samma gång som kraftig och logisk. Andra alster af hans penna äro den nationalpolitiska skriften Uomini e tempi (1879), som väckte stort uppseende, Scritti filosofici e politici (1883), Giordano Bruno (1887), föredrag öfver Dante m. m.