Braga

Braga, Joaquim Theofilo Fernando, portugisisk literaturhistoriker, född d. 24 Febr. 1843 på ön San Miguel (en af Azorerna), utgaf vid 16 års ålder diktsamlingen Folhas verdes, blef juris doktor i Coimbra 1868 och är sedan 1872 professor i modern literatur vid Curso superior de lettras i Lissabon. 1890 invaldes han i portugisiska vetenskapsakademien. B. är en ovanligt både idérik och alsterrik författare, men alltför hastigt producerande för att hans alster skulle kunna alltigenom vara gedigna. Vid sidan af en imponerande mängd arbeten i bokform har han medhunnit bidrag till en massa in- och utländska tidskrifter. Verkligt anderika äro hans dikter: Stella Matutina (1863; ett bibliskt epos), Visão dos tempos (1864, ett slags verldsalltets och menniskoslägtets epos, i V. Hugos stil), Torrentes (1868), Miragens seculares (1884) m. fl. Mera betydande är B. dock såsom literaturhistoriker. Hans bredt anlagda Historia da litteratura portugueza (omkr. 20 bd, sedan 1870) öfverträffas i användbarhet af de mera korta handböckerna Theoria da historia da litteratura portugueza m. fl. Med de nu lefvande författarna sysselsätter sig hans Modernas ideias na litt. port. (2 bd, 1892). Han utgaf till Camões' 300-års-jubileum en förtjenstfull Bibliographia Camoniana (1880). Af ringare värde äro hans editioner af portugisiska författare (Camões, Bocage m. fl.) liksom ock hans »Antologia portugueza» (1876) och »Parnaso portuguez moderno» (1877). Stor förtjenst har B. inlagt såsom den egentlige grundläggaren af portugisisk folklore. Redan i studentåren samlade han sitt lands folkvisor, romanser, och sägner. Af hithörande arbeten må nämnas »Cancioneiro popular» (1867), »Contos tradicionales do povo portuguez» (2 bd, 1883), »Contos populäres de Brasil» (2 bd, 1885) och O povo portuguez nos seus costumes, crenças e tradições (2 bd 1886). I politiskt afseende är B. radikal och en af det demokratiska partiets chefer. På det filosofiska området har han infört Comtes positivism i Portugal genom särskildt utgifna skrifter och uppsatser i tidskriften »O Positivismo» (1880–86). I samma anda har B. författat en verldshistoria, Historia universal (2 bd, 1878–82), som blifvit föremål för starka angrepp. Senast har han skrifvit Coimbra-universitetets historia.