Sida 540
under »Restaurationen» rycktes hans lik ur grafven och hängdes i galge sida om sida med Cromwells och Iretons.
Bradstreet [-strit], Anne, nord-amerikansk författarinna, född Dudley, f. 1612 i Northampton, England, vardt 1628 gift med juristen Simon B. och kom med honom 1630 till Amerika, der mannen inlade fortjenster om kolonialförvaltningen och på äldre dagar blef guvernör i Massachusetts. Fru B. var på en gång lärd och huslig; hon intager i nord-amerikanska literaturen ungefär samma plats som fru Brenner i den svenska, vardt som denna moder till många barn och medhann likaledes att förvärfva sig vedernamnet »den tionde sånggudinnan». Fru B:s beskrifvande och didaktiska poem utgåfvos under en svassande titel 1650 (ny uppl. bl. a. 1867). Hon afled 1672.
*Bradwardina. Hans »De causa dei» utkom 1618.
*Bradypus bör uttalas bra'dypus. — Jfr äfven Kragsengångare.
*Braekeleer, F., afled 1883 (ej 1839).
*Braestrup var justitie- och kultusminister April–Nov. 1865.
1. Brag, K. J. Se Rättelser, bd 18.
1. Brag, Axel Herman Teodor, operasångare, född d. 1 April 1860 i Kalmar, studerade vid Upsala universitet 1879–84, sedermera sång under Stockhausen i Frankfurt a. M. 1886 och Lamperti i Milano 1890 samt var två år engagerad vid tyska operascener, innan han 1891 anställdes vid k. Operan i Stockholm, der hans första rol var Plumkett i »Martha». Bland hans öfriga partier må nämnas såsom de mera framstående Falstaf (»Muntra fruarna»), Baskir (»Lalla Rookh»), Gil Perez (»Svarta dominon»), Kungen (»Sven Orädd»), Gigoti (»Diamantkorset»), Lux (»Bybarberaren»), Dikefilos (»Phryne»), Don Pasquale och Schahabaham (»I Marocko»). A. L.
2. Brag, Ida, sångerska, den föregåendes hustru, född Moritz i Vestergötland d. 18 April 1866, studerade från 17 års ålder sång under Günther och 1887 i Paris under Delle Sedie och S:t Yves Bax, hvarpå hon verkade som konsertsångerska och sånglärarinna i Köpenhamn 1889–90. Sistnämnda år debuterade hon å k. Operan i Stockholm såsom Julia och har sedan varit fäst vid denna scen, der hon utfört Santuzza (»På Sicilien»), Desdemona (»Otello»), Margareta (»Faust» och »Mefistofeles»), Elsa (»Lohengrin»), Ingeborg (»Den bergtagna»), Aida, Thalea (»Häxan»), Elisabeth (»Tannhäuser»), Mara, Jolantha o. s. v. Sedan 1892 är hon gift med operasångaren B. A. L.
*Braga. 1. Distrikt, 2,738 qvkm., 337,178 innev. (1890). — 2. Hufvudstaden hade s. å. 23,089 innev.
Braga, Francisco Moràes de, portugisisk författare. Se Portugisiska literaturen, sp. 64.
Braga, Joaquim Theofilo Fernando, portugisisk literaturhistoriker, född d. 24 Febr. 1843 på ön San Miguel (en af Azorerna), utgaf vid 16 års ålder diktsamlingen Folhas verdes, blef juris doktor i Coimbra 1868 och är sedan 1872 professor i modern literatur vid Curso superior de lettras i Lissabon. 1890 invaldes han i portugisiska vetenskapsakademien. B. är en ovanligt både idérik och alsterrik författare, men alltför hastigt producerande för att hans alster skulle kunna alltigenom vara gedigna. Vid sidan af en imponerande mängd arbeten i bokform har han medhunnit bidrag till en massa in- och utländska tidskrifter. Verkligt anderika äro hans dikter: Stella Matutina (1863; ett bibliskt epos), Visão dos tempos (1864, ett slags verldsalltets och menniskoslägtets epos, i V. Hugos stil), Torrentes (1868), Miragens seculares (1884) m. fl. Mera betydande är B. dock såsom literaturhistoriker. Hans bredt anlagda Historia da litteratura portugueza (omkr. 20 bd, sedan 1870) öfverträffas i användbarhet af de mera korta handböckerna Theoria da historia da litteratura portugueza m. fl. Med de nu lefvande författarna sysselsätter sig hans Modernas ideias na litt. port. (2 bd, 1892). Han utgaf till Camões' 300-års-jubileum en förtjenstfull Bibliographia Camoniana (1880). Af ringare värde äro hans editioner af portugisiska författare (Camões, Bocage m. fl.) liksom ock hans »Antologia portugueza» (1876) och »Parnaso portuguez moderno» (1877). Stor förtjenst har B. inlagt såsom den egentlige grundläggaren af portugisisk folklore. Redan i studentåren samlade han sitt lands folkvisor, romanser, och sägner. Af hithörande arbeten må nämnas »Cancioneiro popular» (1867), »Contos tradicionales do povo portuguez» (2 bd, 1883), »Contos populäres de Brasil» (2 bd, 1885) och O povo portuguez nos seus costumes, crenças e tradições (2 bd 1886). I politiskt afseende är B. radikal och en af det demokratiska partiets chefer. På det filosofiska området har han infört Comtes positivism i Portugal genom särskildt utgifna skrifter och uppsatser i tidskriften »O Positivismo» (1880–86). I samma anda har B. författat en verldshistoria, Historia universal (2 bd, 1878–82), som blifvit föremål för starka angrepp. Senast har han skrifvit Coimbra-universitetets historia.
Bragafull, Fornn., bragebägaren. Se under Brage.
Braganza (rättare Bragança), distrikt i portugisiska provinsen Tras os-Montes. 6,669 qvkm. 168,651 innev. (1878).
*Braganza (rättare Bragança), portugisisk-brasiliansk dynasti. Genom Pedro II:s dotter Isabellas giftermål (1864) med Gaston, grefve af Eu, prins af Orléans, skulle huset Orléans efterträdt dynastien B. i Brasilien, men genom den i Nov. 1889 utbrutna revolutionen skildes Pedro II och hans ätt från Brasiliens tron. Med Pedro II, död d. 5 Dec. 1891, utgick den brasilianska linien af huset B. på svärdssidan.
Braganza (rättare Bragança), hertig af, titel för portugisiske kronprinsen.
Bragg, Braxton, nord-amerikansk general, född 1815 i Nord-Carolina, genomgick krigsskolan i Westpoint, utmärkte sig som artilleriofficer så under kriget mot Mejico 1847–48, att han befordrades till öfverstelöjtnant. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 blef han generalmajor i sydstaternas här och förde till en början en armékår vid Mississippi, men vardt 1862 efter Bauregard öfverbefälhafvare. Efter nederlaget vid Perryville s. å. måste han nöja sig med kommandot i Tennessee, blef slagen vid Murfreesborough s. å., segrade vid
Källa: Project Runeberg · ·
