Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Branting

Ämne: Publicister, tidningsmän och skriftställare · Svenska riksdagsmän, publicister och författare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2575–2576 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

*Branting, L. G., född i Grödinge socken, Stockholms (ej Nyköpings) län, afled i Stockholm d. 27 Mars 1881. Hjalmar F. Ling ordnade och utgaf Delar af L. G. Brantings efterlemnade handskrifter (3 dlr, 1882–85).

2. Branting, Karl Hjalmar, socialdemokratisk tidningsman och agitator, den föregåendes son, föddes i Stockholm d. 23 Nov. 1860 och utgick 1877 såsom student från Beskowska skolan. Han hade då redan börjat frivillig tjenstgöring på Stockholms observatorium, under ledning af astronomerna Gyldén och Backlund. Vid Upsala universitet studerade B. i 5 år de fysisk-matematiska vetenskaperna och tjenstgjorde dessemellan flere gånger samt å nyo 1882–83 såsom amanuens vid Stockholms observatorium. Emellertid hade han med ifver följt den literära realismens genombrott och insupit ett alltmer öfvervägande intresse för politisk och social radikalism, sedan han på utländska resor gjort bekantskap med socialdemokratien och dess literatur. Till följd deraf öfvergaf han astronomien för att egna sig åt politisk-social verksamhet och gick 1884 in vid K. P. Arnoldsons nyuppsatta tidning »Tiden», hvilken B. 1885 räddade från att nedläggas och på väsentligen egen bekostnad såsom redaktör förde vidare i modern-radikal riktning. Den antogs s. å. till Stockholms nyligen uppväxta fackföreningars organ och sökte, icke utan framgång, att varsamt förmedla en öfvergång från liberal till socialdemokratisk arbetarerörelse. »Tiden» måste dock nedläggas i början af år 1886, men B. vardt hösten s. å. redaktör för den från arbetarehåll uppsatta tidningen »Socialdemokraten», som han utgaf till 1892 (första året tillsammans med A. Danielsson), och i hvilken han ännu qvarstår som medarbetare. Från en liten veckotidning utvecklades den steg för steg till daglig. Med seg uthållighet och i agitatoriskt hänsynslös ton har B. der fört de socialistiska teoriernas talan, och äfven i den muntliga propagandan, såsom talare vid massmöten och främjare af arbetarnas organisation, såväl i hufvudstaden som på resor landet rundt, har han visat sig i ovanlig grad ega kroppsarbetarnas öra. Sedan det socialdemokratiska partiets konstituerande i Sverige (1889) tillhör B. dess styrelse. Vid strejker i Norberg och Gefle 1891 invaldes han af arbetarna i kompromissdomstolarna. B. har författat några broschyrer, bidrag till åtskilliga publikationer m. m. — Hans hustru, Anna Matilda Charlotta B., född Jäderin, f. i Stockholm d. 19 Nov. 1855 och i sitt andra äktenskap gift med B. 1884, har under signaturen René författat de realistiska och genom stilens målande käckhet märkliga prosaberättelserna Lena. En bok om fruntimmer (1893) och Sju martyrer (1894).