Bröstvärn. 1) Byggnadsk. a) Låg mur eller genombruten hägnad (af sten, metall eller trä) kring balkonger, altaner, terrasser, broar o. s. v.; kallas äfven bröstning. Jfr Balustrad. -- b) Den del af ett rums vägg, som är mellan fönstret och golfvet. Bröstvärnets brädbeklädning kallas bröstpanel.
2. Skeppsb. En mindre bruklig term, nästan af samma betydelse som brädgång. Med bröstvärn skulle särskildt kunna förstås den del af den öfver däck befintliga fartygssidan, som består af fast förtimring med derpå liggande både inre och yttre klädsel eller bordläggning. Jfr Brädgång. R. N.
3. Befästningsk. Jordvallar af ändamålsenlig form, som blifvit uppkastade till skydd mot fientlig eld, eller grofva timmerskärmar, som hafva en mot den fientliga sidan lämplig lutning och derigenom främja träffande projektilers afledande. Bröstvärnen skola vara så höga, att de för fiendens eld skydda manskap eller materiel, som befinner sig inom ett visst område närmast bakom dem, samt tillräckligt tjocka och starka, för att fiendens kastkroppar ej skola kunna genomtränga dem. De anordnas olika, allt efter som de äro afsedda 1) för infanteri, då de skola gynna afgifvande af handgevärselden och manskapets uppstigande på bröstvärnet för motangrepp, eller 2) för artilleri, då de kallas kanonvärn, mörsarevärn eller batterier och skola gynna eld från artilleripjeser, eller slutligen 3) uteslutande till skydd, då de kallas skuldervärn och tvär- eller ryggvallar. Till bröstvärn för infanteri höra bl. a. skyttegrafvarna, hvilka uppkastas på kort tid och ofta förekomma i fältkriget. Under de flesta bröstvärn af gröfre konstruktion göras å vissa delar täckta rum till skydd för manskapet.
Jorden till bröstvärnen erhålles ur en graf, som, i fall hon ligger bakom bröstvärnet, ökar skyddet och, om hon ligger framför detsamma, utgör ett stormhinder för fienden och således i båda fallen ökar befästningens värde. G. U.