Bulgarer

Bulgarer, folknamn, användt för både finska och slaviska stammar. De finske bulgarerna, beslägtade med avarer, hunner, aorser m. fl. folk, togo vid sitt första uppträdande i Europa boningsplatser kring Volgas nedre flodområde, som efter dem kallades Stor-Bulgarien; efter dem fick jämväl den fordom vigtiga handelsplatsen Bulgar sitt namn. Vid nedre Volga bo fortfarande stammar -- mordviner och tsjeremisser --, hvilka räknas till den bulgariska afdelningen af de finska folken, men de egentlige bulgarerna äro numera nästan försvunna från Ryssland. Grenar af den bulgariska stammen nedsatte sig redan tidigt i de närgränsande landen: omkr. år 100 f. Kr. inträngde en del i Armenien och förlorade sig der; under 6:te årh. e. Kr. ströfvade en annan del mot Bysantinska riket och eröfrade under det följande seklet större delen af det forna Mesien. (Se Bulgarien.) Dessa invandrade finska bulgarer sammansmälte dock snart med landets äldre och vida talrikare slaviska befolkning, hvilken sedan ärfde namnet. Dessa bulgarer, de slaviske, lefva nu spridda öfver den förra turkiska provinsen Bulgarien samt Tracien, Macedonien, Serbien och rumänska Besarabien (till hvilket land de efter 1829 års rysk-turkiska krig togo sin tillflykt från Bulgarien och der de nu torde uppgå till omkr. 75,000 menniskor. Jfr Bolgrad.) Antalet af samtliga de i dessa land befintlige bulgarerna torde kunna beräknas till omkr. 4 mill. (Jfr Belgrad, Bulgar, Bulgarien, Stor-Bulgarien och Östromerska riket.) E. G. P.