Cæsarism l. Cesarism (af Lat. cæsar, kejsare), envåldsmakt, som uppträder under samma eller ungefär samma former som de förste romerske kejsarnas (cesarernas), d. v. s. på det sätt att regenten erkänner folket som all makts och således äfven sin egen makts källa samt till skenet underordnar sig folkviljan, uttalad genom representation eller allmän omröstning (plebiscit), men i sjelfva verket herskar genom vapenmakt (militarism), styr oinskränkt och, med en lydig tjenstemannakår eller fal press som verktyg, förstår att leda folkviljan efter sitt behag. Napoleon III:s regering var ett exempel på caesarism.
Nordisk familjebok · första upplagan
Cæsarism
Ämne: Konungamakt och rikets styrelse · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1511 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗