*Calamites. Man är numera — äfven om några franska forskare fortfarande hylla en annan mening — tämligen allmänt af den åsigten, att Calamodendron icke är att skilja från Calamites, och att denna senare följaktligen hade en verklig ved med tillväxt utåt, ehuru utan årsringar. Anledningen att man först uppfattade Calamodendron såsom en gymnosperm växt berodde derpå, att man då ännu ej kommit till insigt om att äfven kärlkryptogamer kunna hafva en sekundär ved, hvilken, såsom man dock numera känner, hos flere sådana under stenkolsperioden var för handen. Stammarna hos Calamites voro ledade, utåt glatta; de refflade stamstycken, som äro så vanliga i samlingar, äro endast utfällningar (stenkärnor) af märghålan. Bladen voro kransställda i lederna, smala, jämnbreda och antingen helt och hållet fria (Astelophyllites) eller vid basen något förenade (Annularia). Fruktsättningarna (Calamostachys) voro hos olika undersläkten af olika slag, men öfverensstämma dock deruti att de voro axlika och utgjordes af alternerande kransar af sporangier och sterila blad, hvilka senares spetsar vanligen voro uppåtböjda och dolde de förra. I ett par fall har man funnit, att sporangierna i axets nedre del innehöllo makrosporer, i den öfre delen mikrosporer, men om så alltid var förhållandet är ovisst. A. G. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Calamites
Ämne: Fossila växtsläkten · Paleontologi och fossila organismer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 15 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗