Calixtus

Calixtus (Calixt), Georg (egentl. Jörgen Callisen), tysk teolog, en af 17:de århundradets snillrikaste och sjelfständigaste lutherske författare, föddes 1586 i Medelby i Slesvig och dog 1656 som teologie professor i Helmstädt. Genom mycket grundliga och omfattande studier, i synnerhet på det patristiska området, samt genom vidsträckta resor i främmande land alstrades hos honom en hög grad af fördragsamhet mot olika tänkande. I åtskilliga skrifter sökte han visa, att de läror, genom hvilka de trenne hufvudkyrkorna (den lutherska, den reformerta och den katolska) skilja sig ifrån hvarandra, i sjelfva verket äro oväsentliga och ligga utom det egentliga trosområdet. Derför borde ock, enligt hans åsigt, dessa kyrkor räcka hvarandra handen till fullständig fred, uppgifva det för dem särskiljande och återgå, till de fem första århundradenas symboliska bestämmelser, sådana dessa finnas uttryckta i det apostoliska symbolum, hvilket ju ock utgjorde de kristna hufvudkyrkornas gemensamma bekännelse. Mot denna uppfattning gjordes ett kraftigt motstånd, synnerligast af den lutherska kyrkans mest framstående teologer. De stämplade C:i uppfattning såsom en högst farlig synkretism, en obehörig sammanjämkning af sinsemellan stridiga religionsåsigter. En häftig strid upplågade, den s. k. synkretistiska striden, i hvilken företrädesvis den lärde Wittenberg-professorn Abraham Calovius med mycken skärpa försvarade den genuina lutherdomen och hvilken strid fortsattes till långt efter C:i död. Af större och varaktigare betydelse blef emellertid C:i verksamhet på det rent teologisk-vetenskapliga området. Genom sina exegetiska och historiska forskningar spridde han nytt ljus öfver den kristliga dogmatiken. Han var ock den förste som vindicerade sjelfständighet åt den kristliga moralen, hvilken förut räknats såsom en del af dogmatiken. C. efterlemnade en mängd skrifter på latin, bland hvilka i främsta rummet må nämnas Orationes selectae (nyaste uppl. 1860), De praecipuis religionis christianae capitibus (1613), Epitome theologiae och Epitome theologiae moralis. Jfr H. P. K. Henke, "G. Calixt und seine zeit" (1853), och W. Gass. "G. Calixt und der synkretismus" (1846). J. H. B.