Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Cambium

Ämne: Svampar, alger och växtanatomi · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1542–1543 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Cambium (Kambium). Med. Lat. (af cambire, cambiare, om vexla; jfr Fr. changer), bot., en med alstringsförmåga utrustad cellväfnad (delningsväfnad, meristem), genom hvars verksamhet stam och rot hos dikotyledoner och gymnospermer få sin hufvudsakliga tillväxt i tjocklek. Alster af kambii verksamhet äro all ved och all bast, med undantag af den ringa ved- och bastmängd, som urspungligen tillhör kärlknippena. Vid en tvärafskärning af stammen eller roten visar sig kambium såsom en mycket smal ljus ring mellan ved och bast. Denna s. k. kambialring bildas i stammen på följande sätt. I hvart och ett af de unga, i en krets ordnade kärlknippena uppstår, mellan deras ved och bast, en skifformig meristemgrupp, hvars till en början isolerade meristemskifvor sammanbindas till en ring, derigenom att likaledes skifformiga meristemgrupper uppstå mellan dem, i märgstrålarna. Kärlknippenas meristemskifvor utgöras af långsträckta, fyrsidigt prismatiska celler med snedt tillspetsade ändar; märgstrålarnas deremot i allmänhet af kortare celler med tvärt afhuggna ändar. Kambialringen utgöres således af två slags kambialväfnad, näml. kärlknippe-kambium och märgstrål-kambium. Kambialringen i roten bildas, till följd af rotens egendomliga, ursprungliga byggnad, på ett mycket afvikande sätt. Nyare författare använda ordet kambium äfven för att beteckna det meristemskikt, som förmedlar en tjocklekstillväxt af stam och rot hos en del monokotyledoner (t. ex. drakblodsträden och aloë-växterna). Detta kambium kan, i motsats mot dikotyledonernas och gymnospermernas, karakteriseras såsom extrafascikulärt. Det bildas näml. utanför (extra) de ursprungliga kärlknippena (fasciculi) och alldeles oberoende af dessa. (Jfr Cellväfnad, Meristem och Procambium. V. W.