Capistranus, Johannes, korstågspredikant, f. 1386 i Capistrano i Italien (f. d. prov. Abruzzo), var först jurist, men ingick vid trettio års ålder i fransiskan-orden och utmärkte sig snart genom sin stränga askes, sitt hat mot fraticellerna (en kättersk gren af fransiskanerna) och framför allt genom sin glödande vältalighet. 1444 stiftade han tillsammans med Bernhardin af Siena de s. k. observanternas eller stränge fransiskanernas orden, och 1450 sändes han af påfven Nikolaus V till Tyskland för att såsom legat predika korståg mot turkarna och husiterna. Det lyckades den väldige talaren -- fastän han måste begagna tolk -- att hos folket upplifva den gamla korstågsifvern, men på furstarna och riksständerna förmådde han icke göra något intryck. I Mähren lär han hafva omvändt 16,000 husiter. I Breslau lät han pina och lefvande bränna 400 judar,
som voro anklagade för att hafva vanhelgat hostian, och äfven på andra ställen mättade han sin fanatism genom blodiga offer. 1456 värfvade han en här på 60,000 man, med hvilken han undsatte och befriade det af turkarna belägrade Belgrad. Han dog s. å. och kanoniserades 1690.