Catalani, Angelica, italiensk sångerska, f. 1782 l. (enl. Fetis) 1779, väckte tidigt uppmärksamhet såsom chorsångerska i klostret S:ta Lucia vid Rom, debuterade vid 15 års ålder med oerhörd framgång i Venezia och gjorde sedan konstresor genom hela Europa, med undantag af Turkiet (Sverige besökte hon 1827). Under en längre tid hade hon anställningar i Lissabon (1801--06), der hon gifte sig med en fransk kapten, Valabrègue, i London (1806--14), hvarest hon snart sagdt afgudades och inhöstade ofantliga summor, och -- efter Napoleons fall -- i Paris, der hon några år hade ledningen af den italienska operan. Efter 1827 bodde hon i en villa vid Florens och meddelade der gratis sångundervisning. Död 1849. -- C. var en högst ovanlig företeelse. Hennes röst var en af de mest omfångsrika (a--f3), klangfulla och böjliga sopraner, som någonsin funnits. I synnerhet beundrades hon för sin drill och sin kromatiska skala. Hon var den första, som sjöng Rodes violinvariationer, och ingen har sedermera gjort det så som hon. För öfrigt kunde man -- enligt P. Scudo -- om hennes sång säga hvad en kyrkofader sagt om sofisternas dialektik: "Den spelar kring hjertat, utan att någonsin intränga deri". A. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Catalani
Ämne: Operasångare och sångerskor · Skådespelare och sångare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 92 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗