Champmeslé [sjangmäle], Marie de, född Desmares, fransk skådespelerska, f. 1644, d. 1698, var jämte sin man en af de förnämsta sujetterna vid teatern i Hôtel de Bourgogne i Paris. Hon är mest bekant genom sin kärleksförbindelse med Racine, som utbildade henne till en ypperlig framställarinna af tragiska roler. Hennes hem var en samlingsplats för allt hvad Paris på den tiden hade snillrikt och vittert.
1. Champollion [sjangpålliång], Jacques Joseph, kallad C.-Figeac [-fisjak], fransk arkeolog, f. 1778, d. 1867, var först professor i grekiska och bibliotekarie i Grenoble, sedan bibliotekarie i Fontainebleau. Hans många skrifter afhandla dels arkeologi (fransk och egyptisk), dels bibliografi.
2. Champollion [sjangpålliång], Jean François, kallad C. le jeune, den förres broder, fransk vetenskapsman, egyptologiens grundläggare, föddes d. 23 Dec. 1791, begaf sig 1807 till Paris, der han blef regeringens elev vid lycéum, och utnämndes 1816 till professor i historia vid universitetet i Grenoble. Redan i sitt sextonde år hade han uppträdt som vetenskaplig författare. 1814 utgaf han sitt första stora verk, L'Egypte sous les pharaons. 1821 utkom hans första verk öfver den fornegyptiska skriften. Der uttalade han den åsigten att hieroglyferna äro tecken för begrepp, ej för ljud, och att de sålunda ej äro bokstäfver -- en mening, som han året derpå fullständigt uppgaf. I sitt nästa arbete, Précis du système hiéroglyphique des anciens égyptiens (1824), uppvisade han, att hieroglyferna hafva fonetiskt värde i alla språkets ord och att de hieroglyfiska inskrifterna till stor del äro sammansatta af rent fonetiska tecken. 1824--26 uppehöll han sig uti Italien, förnämligast i Turin. Vid sin hemkomst blef han föreståndare för det nybildade egyptologiska museet i Louvren, hvarest han tillika höll föreläsningar öfver egyptisk arkeologi. På uppdrag af franska regeringen vistades han 1828--30 i Egypten, der han åtföljdes af målare och arkitekter. Vid sin återkomst blef han medlem af Franska institutet och utnämnd till professor i egyptologi vid Collége de France. Död d. 4 Mars 1832. -- C:s efterlemnade handskrifna verk, som fylla öfver 2,000 sidor, inköptes för 50,000 francs af det kungliga biblioteket i Paris. Af dem äro hittills utkomna: Grammaire égyptienne (1836--41), Monuments de l'Egypte et de la Nubie etc. (1835--45) och Dictionnaire égyptien etc. (1842--44).