Chosaa (Chosaiter ), en urgammal arabisk folkstam, bosatt omkring Mekka. I chosaiternas ego befann sig den heliga stenen Kaaba, tills den fråntogs dem af koreisjiterna, med hvilka de sedan, ända in på Muhammeds tid, lefde i fejd. De flesta af chosaiternas efterkommande bära slägtnamnet Kaab.
Máhdi (uttal. med hörbart h; Arab., part. pass. af háda, »vägleda», således »vägledd», näml. af Gud) var först namn… Aʿrâf Arab., betecknar inom den muhammedanska religionsläran högsta delen af en skiljemur mellan himmel och helvete… Hadith (vanl. uttal, hadis), Arab., berättelse, tradition, särskildt rörande profeten Muhammed. Det finnes en mängd … Beduiner (af Arab. bedavi, plur. beduân, slättlandets eller öcknens innevånare) är den vanliga benämningen på de nomad… Isavi Arab. (Turk. utt. isevi; af Arab. Isa, Jesus), och det vanligare Arab. nasrani (Turk. utt. nasrani; af Arab. … Bochari Abu Abdallah Muhammed, en af muhammedanernas utmärktaste teologiske författare, f. i Bokhara 810, d. 870. Han… Razzia [ratsia, franskt utt. rasia'], Fr. (af Arab. razwa, se Rasi), egentl. plundringståg på fientligt område; af p… Nakib [hårdt k], Arab. (stamchef, furste), nyttjas i Turkiet i vissa fall som hederstitel. Nakibu-l-esjraf är 1) de…
Alla artiklar i ämnet →