Chur (Raetorom. Cuera, Ital. Coira, Fr. Coire ), hufvudstad i schweiziska kantonen Graubünden, nära floden Plessurs utlopp i Rhen. 7,552 innev. (1870). Biskopssäte. Staden är belägen vid ingången till alpvägarna öfver Albula. Julier, Splügen och Bernhardin samt är en betydande speditionsoch stapelplats. På romarnas tid hette den Curia raetorum .
Wetterhorn [-hårn], bergstock i Bernalperna i schweiziska kantonen Bern, ligger ö. om Grindelwald-dalen och s. ö. om Gro… Melchthal Grosses och Kleines, tvänne alpdalar i schweiziska kantonen Obwalden, den förra genomfluten af Grosse Melchaa… Engelberg högdal i schweiziska kantonen Unterwalden, rundt omkring omgifven af höga berg och genomfluten af Engelberger… Scheideck (Scheidegg). 1. Grosse l. Hasli S., bergpass i schweiziska kantonen, Bern, leder öfver Scheideckalp (1,961 m.… Fürst Walther, en af den schweiziska sagans hjeltar, från kantonen Uri. Enligt sägnen ingick han 1307 med Werner St… Uechtland [ycht-] kallades under medeltiden det af hunner och germaner ofta ödelagda området mellan Åar och Saane i nuv… Maloggia (malå'ddsja; T. Maloja, Rom. Molögia), alppass i schweiziska kantonen Grisons, 1,811 m. öfver hafvet, förenar… Herens Val d' [val derang], T. Eringerthal, en sidodal till Rhônedalen i schweiziska kantonen Valais, genomflytes af…
Alla artiklar i ämnet →
Även i supplementet
Supplementbanden (1896–1899) kompletterar och uppdaterar artiklarna i huvudbanden. Flera artiklar har samma uppslagsord – den som liknar den här mest står först.
Chur hufvudort i Biabanak (se d. o. Suppl.). band 20, sp. 217 Chur hade 9,380 innev. 1889. Genom konkurrensen med alpbanorna hafva dess speditionshandel och persontrafik de senare åren minskats; endast strömmen af … band 20, sp. 217