Civildepartementet, ett af de sju departement, i hvilka den svenska statsförvaltningen är delad. Genom detta departement beredas och föredragas -- enligt k. stadgan d. 16 Maj 1840 och k. kung. d. 13 Dec. 1872, d. 13 Nov, 1874 samt d. 19 Nov. 1875. -- frågor om landthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, handtverkerier och alla andra näringar (utom hvad beskattningen angår) samt bildnings- och undervisningsanstalter för dessa näringar (frågor om bildnings- och undervisningsanstalter för sjöfartsnäringen tillhöra dock sjöförsvarsdepartementet, och frågor angående högre och lägre tekniska bildnings- och undervisningsanstalter tillhöra ecklesiastikdepartementet), vidare frågor om undsättning och lånebidrag af de till departementet hörande fonderna, om särskilda anslag för jordbruk, fabriker och andra näringar, om kommunikationsväsendet (med undantag af post- och telegrafinrättningarna, som höra till finansdepartementet) samt ekonomiska ordningsmål, försäkrings-, dykerioch bergningsärenden, anstalter till förekommande af smittosamma sjukdomars införande i riket samt ärenden rörande veterinärväsendet, landtmäteriet och tabellverket, och slutligen i allmänhet alla de civila mål, som icke tillhöra annat departement. I samråd med departementets chef beredas dessutom sådana afhandlingar med främmande makter, som afse rikets handel och sjöfart, äfvensom frågor om lotsoch båkanstalter samt om tullbevillningen och postväsendet. Ärendena föredragas inför konungen i statsrådet af departementets chef, som alltid är ett statsråd och bär titeln "statsråd och chef för civildepartementet", men i dagligt tal oftast benämnes civilminister. För ärendenas beredning och expedierande har departementschefen till sitt förfogande ett kansli, hvilket f. n. (1879) består af en expeditionschef, fyra byråchefer (kansliråd), fem kanslisekreterare, en registrator, en kanslist och fem amanuenser samt ett antal e. o. tjenstemän. Under civildepartementet lyda följande centrala ämbetsverk: Kommerskollegium, Statistiska tabellkommissionen, Generallandtmäterikontoret, Justeringsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Landtbruksakademiens förvaltningskomité, Stuteriöfverstyrelsen, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, Styrelsen för statens jernvägstrafik och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader. Under detta departement lyda derjämte: K. M:ts befallningshafvande jämte landsstaten, städernas styrelser, verk och särskilda tjenstemän, hvilka ej innehafva domarebefattningar, karantänsstaten, landtmäteristaten, justerare af mått och vigter m. m., rikets ekonomiska kartverk, hushållningssällskapen, stuteristaten, länsveterinärerna, bergsstaten, direktionen öfver sjömanshuset i Stockholm, väg- och vattenbyggnadsdistriktens chefer, vägoch vattenbyggnadskåren, jernvägstrafikstaten, jernvägsbyggnadsstaten, direktioner för kanaler och hamnarbeten, landtbruksundervisningsanstalterna, väfskolan i Borås, Landtbruksakademien, Jernkontoret och slutligen de allmänna försäkringsanstalterna. -- Antalet af de ämbets- och tjenstemän, som äro anställda i civildepartementet med derunder hörande verk och inrättningar, uppgår till omkr. 3,000. Anslagen till detta departement, hvilka i riksstaten sammanfattas under benämningen "sjette hufvudtiteln", upptogos i K. M:ts proposition till 1879 års riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof för 1880 till 5,500,000 kr. -- Största delen af de ärenden, som nu tillhöra civildepartementet, föredrogos, innan den nuv. departementalstyrelsen (1840) infördes, af statssekreteraren vid dåv. Kammarexpeditionen; några bland ärendena föredrogos af statssekreteraren vid Handels- och finans-expeditionen. Jfr Kansli.