Codex aureus

Codex aureus, Lat., "gullboken", ett i K. biblioteket i Stockholm befintligt, handskrifvet evangeliarium på pergament (i qvart), innehållande de fyra evangelierna på latin, i en öfversättning, som i flere afseenden skiljer sig från versio vulgata. Skriften, som utgöres af en fortlöpande, stor och rund uncialskrift, är särdeles nitid, och bladen, 195 till antalet, äro omvexlande violetta (purpurinpergament), med gullskrift -- der och hvar med hvita bokstäfver eller silfverbokstäfver --, och hvitgula, med svart skrift, dock så att hvarje första rad ("rubrik") i ett nytt kapitel är skrifven med rödt. Dessutom finnas ornament i olika färger: hvitt, svart, silfver och gull. Codex aureus innehåller äfven (af en senare hand tillagda) Hieronymi bref till påfven Damasus samt Hieronymi och andra författares prologer till evangelierna. Enligt en angelsachsisk anteckning på 11:te bladet blef "gullboken" något af åren 871--879 skänkt till domkyrkan i Canterbury af hertig Aelfred och hans gemål, hvilka sjelfva köpt den af hedniska sjöröfvare. Om bokens öden efter denna tid intill 1690 vet man ingenting. Sistnämnda år inköptes den i Madrid af J. G. Sparfvenfelt, som skänkte den, jämte 96 andra verk, till K. biblioteket i Stockholm. -- Tiden för "gullbokens" tillkomst bör sannolikt förläggas mellan 5:te årh:s utgång och 7:de årh:s ingång. De flesta skälen tala för att denna handskrift blifvit gjord uti Italien; men som de ofvannämnda yngre tillsatserna vittna om britiskt inflytande, måste man antaga, att boken från Italien kommit till de britiska öarna och der fått de senare tilläggen. Det låter äfven tänka sig, att hela codex aureus blifvit förfärdigad inom något från Britannien anlagdt kloster (ett sådant, upprättadt omkr. 610, fans t. ex. i Bobbio). "Gullboken" utgafs 1878 af norrmannen J. Belsheim under titeln "Codex aureus sive quattuor evangelia ante Hieronymum latine translata". R. G.